T-lymfocyter ska bekämpa cancerceller
Går det att genetiskt förändra immunförsvaret hos patienter med leukemi så att det på egen hand kan bekämpa sjukdomen? Det försöker doktoranden Camilla Lindqvist ta reda på i sitt avhandlingsarbete.
Vårt immunförsvar kan till viss del skydda oss mot cancer. Särskilda »goda« celler, t-lymfocyter, identifierar andra celler som riskerar att utveckla cancer. Immunförsvaret regleras och de sjuka cellerna attackeras och slås ut. Men alla sjuka celler hittas inte.
Tumörceller har utvecklat olika sätt att skydda sig. De kan till exempel maskera sig så att de goda cellerna inte upptäcker dem. Dessutom kan de sätta i gång bildandet av t-regulatoriska celler som i sin tur hjälper tumören att hämma kroppens immunförsvar.
När forskare studerat cancertumörer har det visat sig att patienter med många t-regulatoriska celler i tumören har mindre chans att överleva. Men bland pa-
tienter med lymfom är det tvärtom; de med många t-regulatoriska celler har större möjlighet att klara sig.
Camilla Lindqvist är biomedicinsk analytiker och doktorand på enheten för klinisk immunologi vid Uppsala universitet. För att kartlägga immunprofilen hos patienter med b-cellsleukemi och b-cellslymfom har hon tagit blodprover på vuxna och barn som bär på sjukdomen. Hon har sedan jämfört med profilen hos friska vuxna och kommer under hösten att jämföra även med profilen hos friska barn. Syftet är att förstå mekanismerna som påverkar immunförsvaret och att hitta en behandlingsmodell.
– Förhoppningen är att vi ska kunna tillföra en receptor till t-lymfocyterna så att de kan leta rätt på cancercellerna och bekämpa dem, säger Camilla Lindqvist.
Runt om i världen, främst i usa, pågår forskning kring cancer och genetisk modifiering av t-lymfocyter. En del behandlingsmodeller har börjat testas på människor, hittills med begränsad framgång.
– Det fungerar på vissa patienter. På celler och djur har det fungerat bra men på människor verkar det som om behandlingen ofta är för svag. Troligen måste man kombinera olika behandlingar för att få dem starkare.
En annan förklaring kan vara att det beror på sättet t-lymfocyterna modifierats på. Experimentellt finns i dag många olika lösningar som är på väg att börja testas kliniskt.
Hittills är det bara en forskargrupp i usa som har börjat testa en metod att genetiskt modifiera immunförsvaret på patienter med b-cellsleukemi och b-cellslymfom på människor. Hur det går vet inte Camilla Lindqvist.
Själv har hon ett drygt år kvar på sitt avhandlingsarbete. Under hösten kommer arbetet med att få in receptorn i t-lymfocyterna att inledas.
– Genen för receptorn har vi utvecklat, men det är svårt att ge den till cellerna. För att få in genen i en cell använder vi särskilda virus som vektorer. Men det tar tid att hitta ett sätt som fungerar.
Forskningen är ännu i sin linda. Camilla Lindqvist är den första doktoranden i forskargruppen som arbetar med genetisk modifiering av lymfocyter för cancerterapi. När en eventuell behandling kan bli tillgänglig för patienter är för tidigt att sia om, men de hoppas kunna göra en klinisk prövning inom fem år.