Karolinska institutet, ki, i Stockholm som för ett år sedan förlorade rätten att examinera sjuksköterskor har skickat in sin ansökan om ny examensrätt till Högskoleverket.


Arbetet med att förbättra utbildningen sker på två fronter; den akademiseras ytterligare samtidigt som starkare band knyts till vården.


Kritikerna menar dock att sjuksköterskeprogrammet kommer i skymundan av läkarutbildningen. Till exempel ska ki minska antalet platser på sjuksköterskeprogrammet med 40 stycken samtidigt som läkarstudenterna ska bli fler. Men enligt dekanus Sari Ponzer handlar inte det om olika prioriteringar.


– Absolut inte. Det är regeringen som reglerar antalet läkarplatser och det handlar om två helt olika utbildningar. Vår bedömning är att vi har haft för stora kullar på sjuksköterskeprogrammet, därför har vi valt att minska. Om det finns förutsättningar kan vi öka antalet platser efter hand, säger hon.



Just nu håller sjuksköterskeutbildningen på att rekrytera två professorer och tio lektorer i omvårdnad. De båda professorerna ska ha sjuksköterskebakgrund och omvårdnad som huvudämne. Den ena ska inrikta sig mot utbildning och den andra mot forskning. Namnen är ute på remiss hos sakkunniga.


Efter omstarten ska varje termin innehålla verksamhetsförlagd placering av något slag och sex av de tio nya lektorstjänsterna är så kallade kliniska lektorat där lärarna behåller sin kliniska koppling en tredjedel av tiden. Disputerade sjuksköterskor ska också adjungeras till universitetet för att deras kompetens ska kunna tas till vara. 



Nyanställningarna sker efter uppsägningar av ett 30-tal icke disputerade lärare. I våras betecknade rektor Harriet Wallberg-Henriksson läget som traumatiskt. 


En av de uppsagda efter nio års tjänstgöring är Margareta Meyer. Enligt henne är stämningen bland kollegerna olika; några som snart ska gå i pension är glada över den tid som de själva kan bestämma över, medan de yngre är oroliga inför en hotande arbetslöshet. Själv håller hon på att söka arbete.


– Vi äldre lärare har arbetat helhjärtat och med glädje. Vi har ju tyckt om vårt arbete, säger Margareta Meyer.



Hon anser att man borde ha använt samma modell för fortbildning till forskarnivå som sektionen för arbets­terapi. I stället för att säga upp de gamla lärarna borde de ha fått vara kvar medan de yngre fortbildar sig.

Högskoleverkets kritik om otydlighet i omvårdnadsämnet har gjort att det nu finns en ny beskrivning av ämnet, framtagen i samråd med sakkunniga. Nu beskrivs vilken roll sjukskö­terskan har och det är förtydligat att huvudämnet bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. 


– Ämnet har inte ändrats utan vi har försökt göra det tydligare för våra lärare och studenter, säger dekanus Sari Ponzer.