Samma vårdval?olika villkor
Senast vid årsskiftet ska valfrihet finnas i hela landet i primärvården. Men villkoren kommer att variera kraftigt, både för vårdgivare och patient.
Från och med nästa år ska patienter kunna välja vårdgivare i primärvården, det beslutade riksdagen i våras. Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, skl, tycker att det är fel att införa reformen med tvång. Dessutom borde landstingen ha fått längre tid på sig, anser skl. ?
Trots den knappa tiden ser det ut som att alla kommer att klara den formella tidsgränsen. I början av november hade 12 av 21 landsting/regioner införtvårdval. De övriga nio planerar att komma i gång under slutet av året. Från det att landstinget officiellt har gått ut med sitt förfrågningsunderlag tar det några månader innan vårdvalet är på plats. Alla vårdgivare som lägger in anbud ska granskas så att de uppfyller landstingens krav.??
Halland är det landsting som var först ute med vårdval. Där har det nu funnits i tre år. Landstingen i Stockholm och Västmanland införde vårdval för två år sedan och Region Skåne körde i gång den 1 januari i år. ?
Vårdvalsmodellerna kan se ganska olika ut från landsting till landsting. Skillnaderna gäller såväl vad som omfattas av vårdvalet som hur ersättningssystemen ser ut.?
Vad är det egentligen som måste ingå som minsta gemensamma nämnare??
– Det enda som sägs är att vårdval ska införas i primärvården. Någon tydligare definition finns inte. Det som alla tar med är läkarmottagning och distriktssköterskemottagning, säger skl:s »vårdvalsexpert« Olle Olsson.
Därutöver är det upp till varje landsting att avgöra vad man vill ha med. Ibland ingår barnavårdscentral och mödravårdscentral i samma vårdcentral, men det kan också läggas i särskilda vårdvalssystem eller helt utanför systemet. Samma sak gäller för psykosociala team, rehabiliteringsinsatser, dietister, fotvård med mera.?
– Bredden i åtagandena varierar, sammanfattar Olle Olsson.??
När det gäller ersättningssystemen är det framför allt Stockholm som skiljer sig från resten av landet med en avsevärt högre andel som bygger på rörlig ersättning. ?
Det betyder alltså en högre ersättning till vårdgivare som tar emot många patienter. Övriga landsting har valt en hög fast ersättning.?
Det blir också allt vanligare att landstingen väger in vårdtyngd och socioekonomiska faktorer när ersättningssystemen utformas. Det betyder att man gör en bedömning av patienternas diagnosbild och av befolkningens sammansättning utifrån ålder, etnicitet med mera.?
– Det kan vara en svår avvägning. Här prövar man sig fortfarande fram, säger Olle Olsson.??
Frågan om hur vårdvalet fungerar för dem av Vårdförbundets medlemmar som har eller vill starta eget företag har inte heller något entydigt svar. Inom Vårdförbundet har det förekommit kritik mot att vårdvalssystemet bygger på att det finns en läkarmottagning. Därmed skulle det vara svårt för en sjuk-sköterska eller barnmorska att bli auktoriserad vårdgivare och inte »bara« underleverantör till vårdcentralen.?
Olle Olsson menar att detta fortfarande är oprövat. Det finns inget som hindrar att en sjuksköterska driver en vårdcentral och har läkare som underleverantörer, menar han. Å andra sidan är det inget fel i att vara underleverantör heller, påpekar han. ?
– Att driva en vårdcentral handlar ju inte om att arbeta som sjuksköterska utan om att vara entreprenör. Att driva företaget tar en stor del av tiden, så då får man väl fundera över vad det är man egentligen vill ägna sig åt.?
Samtidigt tror Olle Olsson att det finns stora möjligheter för olika yrkesgrupper att gå ihop och bilda gemensamma bolag.