Tidig upptäckt av artros möjlig
Patienter i riskzonen för att utveckla artros kan i framtiden upptäckas betydligt tidigare än i dag. Därmed kan det bli möjligt att förebygga sjukdomen och lidandet den medför.
Bland vuxna är artros, som who rankar som en av de tio mest invalidiserande sjukdomarna i världen, en av de vanligaste orsakerna till nedsatt rörelseförmåga.
Artros innebär att ledbrosket bryts ned och att dess biomekaniska egenskaper försämras. Sjukdomen diagnostiseras vanligtvis med röntgenundersök-ning – men först när ska-dan är skedd och kanske så svår att den bara kan behandlas med artrosplastik.
– För att identifiera personer som befinner sig i riskzonen behöver vi bättre förstå mekanismerna bakom sjukdomen och vad som sker tidigt i förloppet. Det säger Lisbeth Lindberg, biomedicinsk analytiker på ortopedkliniken vid Universitetssjukhuset Mas i Malmö.
Det finns ett samband mellan artros och skadat typ II-kollagen, det fibrösa protein som ger ledbrosket tänjbarhet och styrka.
Att det är så vid knäledsartros visar många studier. Motsvarande studier vid höftledsartros är betydligt färre.
I sitt examensarbete redo-visar Lisbeth Lindberg en undersökning av kollagenskadorna i brosket vid höftledsartros. I studien ingick 24 patienter i åldrarna 45 till 89 år med höftledsartros och en referensgrupp med 27 frakturpatienter i åldrarna 69 till 99 år.
Resultatet ger vid hand att samma förhållande råder för kollagenskadat brosk vid artros i höfter och i knän. Artrospatienternas brosk är mer förstört än frakturpatienternas. Medianvärdet för artrosbrosk är fem (5) och för referensbrosk ett (1), enligt så kallad Mankingradering, den vedertagna graderingsskalan för broskskada.
Undersökningen visar även att det saknas ett givet samband mellan hög ålder och graden av skadat brosk.
– Man får inte automatiskt artros på grund av hög ålder. Risken att få sjukdomen har i stället att göra med hur länge man utsatts för riskfaktorer som ledskador, hög belastning och muskelsvaghet. Även genetiska faktorer kan ha betydelse, säger Lisbeth Lindberg.
Hennes forskargrupp är inriktad på att utveckla metoder för tidig upptäckt av ledförändringar vid artros, exempelvis med hjälp av magnetkameraundersökning och biomarkörer. Att det går att skilja på sjukt och friskt brosk menar hon kan öppna nya möjligheter för tidiga preventiva insatser.
– De som löper risk att utveckla sjukdomen kan fångas upp. Genom tidig identifikation blir det möjligt att sätta in förebyggande behandling som träning, vilket kan fördröja eller förhindra skadorna.
Fakta metoden
För att bedöma histologin snittades brosk från artros- och frakturpatienternas höftkulor (kaput) i kryostat. Snitten färgades med Safranin O och Fast Green, en specialfärgning för broskets huvudsakliga beståndsdelar kollagen och mukopolysaccarider (proteoglykan).
Med färgningen analyserades abnormaliteter i struktur, cellpopulation och Safranin O distribution. Mängden skadat kollagen bedömdes genom att snitt färgades med en antikropp specifik för denaturerat kollagen. Den histologisk-histokemiska graderingen gjordes med poäng enligt Mankinskalan.