- Många av oss känner att vi har gjort ett dåligt jobb efter arbetsdagens slut. Vi är underbemannade och tvingas ta risker. En sjukvårdsreform behövs verkligen, men absolut inte en där man bara räknar pengar, säger Nathalie Depoire.

Hon arbetar på det offentliga sjukhuset i Montbéliard och är ordförande i det största sjuksköterskefacket CNI.

Krav att lagförslaget dras tillbaka

I tisdags i förra veckan deltog hon i en demonstration i Paris som väckte extra stort rabalder.

Sida vid sida med sjuksköterskor och vårdbiträden travade en rad eminenta läkare.

Världsberömda kirurger och obstetriker, som inte har för vana att skandera paroller på gatorna, både strejkade och manifesterade. Elva vårdförbund och flera patientorganisationer gick för första gången ut i en gemensam demonstration och krävde att regeringen drar tillbaka ett omfattande lagpaket. På de offentliga sjukhusen i Paris lade 50 procent av personalen ned arbetet och runt om i landet förekom maskningsaktioner och manifestationer vid sjukhusentréerna.

Läkarna befarar mindre inflytande

Läkarnas ilska beror framför allt på att deras inflytande krymper. I framtiden är det sjukhusdirektörerna som får sista ordet vid tillsättningar av tjänster och vid beslut om vårdpolicy.

Sjuksköterskorna för sin del skulle också vilja få mer att säga till om. De anser dessutom att de är underbemannade och underbetalda. Men en planerad omorganisering av vården kommer i stället att innebära att 20 000 tjänster försvinner, hävdar facken. De befarar också att regeringen i större utsträckning vill privatisera vården.

Glapp mellan teori och praktik

Även om varje enskild personalgrupp har sina egna krav, tycks de flesta vara överens om att reformen både minskar demokratin och gör att vårdbehoven får stå tillbaka för merkantila intressen. Nathalie Lepoire säger att hon oroas av att sjukhusdirektörerna i framtiden kan rekryteras direkt från näringslivet och inte som nu efter en specialutbildning.

- Ett sjukhus kan inte skötas som vilket privat företag som helst. Men i dag kalkyleras allt mer utefter modeller, som inte överensstämmer med verkligheten. Ingenstans tar man hänsyn till att vi ägnar mycket tid åt förebyggande vård och utbildning, säger hon.

Protesterna mot lagpaketet har snart pågått i ett halvår, men blir alltså mer och mer högljudda.

Än så länge framhärdar sjukvårdsministern Roselyne Bachelot i att facken har fel och att vården tvärtom kommer att bli bättre. I mitten av maj är det meningen att senaten ska sätta punkt för diskussionen och anta paketet.