Den nyutbildade sjuksköterskan ska självständigt ansvara för patienternas omvårdnad, vara arbets­ledare och sköta ronden; alla krävande arbetsuppgifter. Det har utbildningen inte förberett henne tillräckligt för, visar en avhandling av sjuksköterskan och arbetslivspedagogen Ulla Ohlsson vid Örebro universitet.

Under utbildningen tränar studenterna på olika praktiska moment, men så fragmentariskt att de inte får någon helhetsbild. Ett exempel är ronden. Som studenter kan de ha ansvarat för två, eller högst tre, patienter i taget under en praktikperiod och som färdig sjuksköterska ansvarar man för sex till åtta, kvällar och helger för kanske tolv patienter. Så komplext har de inte uppfattat sjuksköterskeyrket under utbildningen.

De nyutbildade har inte heller följt en sjuksköterska i hennes dagliga arbete och blir förvånade över att helhetsbilden av sjuksköterskeyrket är så mångfacetterad.

När det gäller enskilda praktiska moment har studenterna övat, men kanske inte alltid på riktiga patienter. I studien hade till exempel någon övat på att sätta kateter på dockor, men inte på en människa, medan en annan inte hade satt sond, blod eller kopplat syrgas »på riktigt«.

Att leda arbetet uppfattade de nyblivna sjuksköterskorna som allra värst, i alla fall de kvinnliga, de manliga upplevde inga problem med det. De hade lite teoretisk utbildning i arbetsledning, men inte någon praktisk utbildning alls.

Ulla Ohlsson tycker att problemet med glappet mellan att vara student och färdig sjuksköterska ligger hos arbetsgivarna.

– Det krävs ett systematiskt arbete med introduktionen i yrket. at är ett alternativ, men det skulle också kunna utformas som de traineeprogram som finns i näringslivet, säger hon.

Avhandlingen heter: Vägen in i ett yrke – en studie av lärande och kunskapsutveckling hos nyutbildade sjuksköterskor.