Det är ett specialiserat team som tar den snabba kontakten. De kallar sig Nip, som står för nyinsjuknade i psykos, och har lokaler i centrala Malmö. Här ska den som för första gången visar, eller misstänks ha, psykotiska symtom snabbt kunna få hjälp. Inga remisser behövs. Även om många kommer för bedömning från övriga psykiatrin och primärvården, kan också anhöriga, socialtjänst eller skola slå larm. Två av teamets medlemmar är alltid beredda att kontakta den nyinsjuknade, måndag till fredag.

– Vi kan hjälpa till där det inte finns tillgång till specialiserad läkare. Det är en stor fördel att slippa komma in via psyk­akuten, som kan bli ett trauma i sig, säger psykiatrisjuksköterskan Jan Sonestedt.

Teamet samarbetar med många olika yrkes­kategorier. Psykolog, kurator,sjuk­gymnast, läkare, psykiatrisjuksköterskor, medicinska sekreterare och skötare är alla specialiserade på den akuta psykosens förlopp och vidareutbildade i familjearbete och psykoterapi.

– De yrkesspecifika kunskaperna är viktiga. Vi sjuksköterskor hjälper exempelvis patienterna med medicinhantering, provtagning och hälsokontroll, säger Helena Nilsson, en av de tre psykiatrisjuksköterskorna i teamet.

De vänder sig till nyinsjuknade mellan 18 och 55 år och de flesta som behandlas är i åldrarna 18 till 25.

– Det finns två ålderspucklar för första­gångspsykoser. Den ena är runt 20 och den andra mellan 40 och 45. Som ung har du ingen livserfarenhet att falla tillbaka på, därför blir det ofta mer traumatiskt. Det väcker tankar som: »Vem är jag? Vem blir jag nu?« En psykotisk 20-åring kanske aldrig kommer ut i arbetslivet, säger överläkare Thomas Rosenlund.

Personalen sprider information om psykosteamet genom besök vid exempelvis vårdcentraler och skolor. Två nyinsjuknade per vecka tas om hand och 70 procent får kontakt inom 24 timmar.

Målsättningen är högre, men verkligheten sätter krokben. Kan den sjuke exempelvis inte nås per telefon måste kontakten tas via brev, vilket drar ut på tiden.

Minsta möjliga neuroleptikados används, då det inledningsvis är svårt veta om det är en psykos eller en krisreaktion. Av dem som togs om hand för bedömning av teamet förra året var drygt tre fjärdedelar psykotiska.

– Psykos är ju ett övergripande och svåravgränsat begrepp, där inte minst droger kan ställa till det. Vi möter den sjuke i inledningsskedet och pratar mer om vad som har hänt än lägger fram en diagnos, säger Thomas Rosenlund.

Att fånga upp psykosen i ett tidigt stadium och komma i gång med krisbearbetning och familjesamtal ger en bättre prognos och förkortar sjukdomstiden. Med förståelse för vad som sker minskar behovet av inläggning.

– Vi träffas intensivt och samtalar om hur det som skett ska kunna undvikas igen. Om personen är hemma kan vi åka dit varje dag för att stödja familjen, annars kommer de till oss två, tre gånger per vecka, säger kuratorn Martina Johansson.

Då familj och vänner involveras direkt minskar risken för att den sjukes sociala nätverk havererar. Även anhöriga får stöd i att ta sig igenom den kris det innebär att någon i familjen blivit psykotisk.

– Utanförskapet minskar. Vi försöker behålla människor i sitt sammanhang, det viktigaste är att de åter får strukturer. Utslagningsmekanismen är stor för den här gruppen. Även anhöriga får ofta nedsatt inkomst och hälsa, säger Thomas Rosenlund.

Den stora fördelen med teamets arbete, menar personalen, är krisförståelseperspektivet. Hur har livet påverkat dig? Vad har du med dig i bagaget? Att vara psykotisk innebär att leva i sin egen privata verklighet. Patienten, familjen och inte minst vården ser ofta sjukdomen och dess problem ur tre helt olika perspektiv.

– Att skapa en fungerande behandlingsallians mellan dessa synsätt är en av de verkligt stora utmaningarna i psykosvården, säger Thomas Rosenlund.