Frågor och svar om privata vårdgivare: Hur ska egna företagare få betalt i framtiden?

Regeringen vill öka mångfalden av vårdgivare inom den specialiserade öppenvården. Nu föreslår en utredning att samverkansavtal och nationell taxa för läkare och sjukgymnaster ska ersättas med ett nytt system där flera yrkesgrupper ska ingå.

Vad har Vårdförbundet ansett om samverkansavtal?

– Vårdförbundet har varit kritiskt eftersom det bara har varit läkare och sjukgymnaster som har kunnat teckna denna typ av avtal utan upphandling. Medlemmar i förbundet som har velat driva egen verksamhet har fått teckna vårdavtal med landstingen först efter upphandling, och i konkurrens med andra vårdgivare. Olika yrkesgrupper i vården har haft olika förutsättningar att bedriva egen verksamhet.

Vad kommer samverkansavtalet att ersättas med?

– Enligt förslaget till lag om vårdgivareetablering, LOVE, ska samverkansavtalen ersättas med etableringsavtal. Det ska bli möjligt även för andra legitimerade yrkesgrupper att vara verksamma med nationell taxa.

Vad är vitsen med etableringsavtal i den öppna specialiserade vården?

– Regeringen vill att fler privata vårdgivare ska etablera sig. En särskild myndighet ska fastställa ramarna för etablering, och också identifiera inom vilka områden etablering kan ske och hur hög ersättningsnivån ska vara. Till en början ska det nya systemet omfatta läkare och sjukgymnaster, men gradvis ska även andra kompetensområden ingå i systemet.

Kommer reglerna för ersättning att ändras?

– Ja, i?dag utgår ersättningen till läkare och sjukgymnaster per patientbesök, enligt en nationell taxa som är indelad i tre typer av arvoden: enkelt arvode, normalarvode och särskilt arvode. Inledningsvis behåller man den nuvarande konstruktionen för taxan. Men i framtiden föreslås att ersättningssystemet ska vara baserat på vilka resultat vårdgivaren åstadkommer. Det är bra, men det finns frågetecken kring hur man i praktiken kan utforma ett sådant ersättningssystem.

Hur blir det med landstingens inflytande?

– Efter att ha godkänts av Socialstyrelsen måste vårdgivaren få klartecken från det landsting där verksamheten ska bedrivas. Landstinget kan till exempel ställa krav på verksamhetens inriktning, tillgänglighet och på kvalitetsarbete.

Vad innebär det här för medlemmar i Vårdförbundet som vill öppna eget?

– Möjligheten att få etableringsavtal i?stället för vårdavtal kan vara positivt eftersom etableringsavtal inte ska upphandlas i konkurrens med andra. De är heller inte tidsbegränsade på samma sätt som vårdavtal är i?dag. Att grunderna för systemet fastställs nationellt kan också göra det lättare att etablera sig i flera landsting.

Kommer vårdavtalen att finnas kvar?

– Ja, det kommer att finnas två parallella system för offentlig finansiering av den specialiserade öppenvården – och än så länge vet man inte vad som kommer att avgöra om en vårdgivare ska vara verksam enligt vårdavtal eller enligt etableringsavtal.

SVÅRT ATT HÄVDA SIG
År 2004 var 96 procent av de privata vårdföretagen småföretag. Nio av tio hade färre än tio anställda. På den privata vårdmarknaden finns också ett antal stora vårdkoncerner. De är få men de sysselsätter 40 procent av samtliga vård- och omsorgsanställda. I upphandlingar har de små vårdföretagen svårt att hävda sig mot de större vårdföretagarna.

(Detta är en artikel ur tidningen Liv nr 6/09.)