Oftast är det vårdanställda som hävdar att minskad bemanning eller mindre resurser kommer att gå ut över patienterna, men det kan också vara chefer som oroar sig över pressen på dem som jobbar kvar.

Ibland stämmer det, ibland inte.

– Mycket sägs reflexmässigt utifrån att bra vård är lika med mer pengar. Självklart finns det ett samband, men det har blivit en för stark sanning, säger Johan Calltorp, professor i hälsopolitik och ledarskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.

Han tar usa som exempel, där läggs nästan dubbelt så mycket som i Sverige på vård mätt i andel av bnp. Samtidigt som delar av vården är effektiv och fungerar bra, är andra delar dyra och ineffektiva. Om man gör saker på rätt sätt kan vården både vara billig och säker, menar Johan Calltorp. Lösningen på överbeläggningar är kanske inte fler platser, utan kvalificerad öppenvård. Och bra rutiner minskar vårdskador och därmed antalet inneliggande patienter.

– Det finns massor av exempel. Men i kristider är det lätt att man inte arbetar på ett klokt sätt utan gör något snabbt.

Åren 2000 till 2005 var Johan Calltorp sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen som befann sig i ekonomisk kris. Efter ett intensivt effektiviseringsarbete kom regionen på fötter igen.

– Slutsatsen är att det krävs ett långsiktigt utvecklingsarbete, bra arbetssätt och psykologi. Man kan alltid ropa på mer resurser men det gäller att vända engagemanget inåt, säger han.

Vad säger du till dem som får mentalt eksem av att jämt få höra att de ska jobba smartare?

– Ett av felen är att ledningarna inte på allvar har ställt sig i spetsen för förändringsarbetet. Då blir det inte trovärdigt.

Han anger inte någon nedre gräns, men tror att det går att ta bort eller förflytta fem till tio procent av de samlade resurserna utan att vården brakar samman.

– I början av 90–talet minskade resurserna absolut sett, till skillnad från nu. Man måste hela tiden förändra och rationalisera. En kris kan vara en bra katalysator.

Patientsäkerhetsexperten SynnöveÖdegård tycker också att det kan komma något gott ur neddragningar, som minskat dubbelarbete och annat onödigt jobb. Men det förutsätter att man först har gjort en ordentlig konsekvensanalys.

– Det borde vara ett lagstadgat krav, säger hon.