Studien var liten och operationssjuksköterskan Karin Falk Brynhildsen, som ansvarat för den, är försiktig med att dra stora växlar på resultaten. Ändå har de redan lett till en diskussion bland thoraxkirurgerna i Örebro. En del är redan beredda att helt sluta att använda incisionsfilmen av plast. 


I studien ställde sig Karin Falk Brynhildsen framför allt två frågor: 


1. Hur fort kommer bakterierna tillbaka efter preoperativ huddesinfektion med Klorhexidin? 


2. Är det någon skillnad i hur snabbt återkoloniseringen sker mellan plastad och icke-plastad desinfekterad hud? 


Det visade sig att des­infektionen höll lika länge, eller lika kort, i båda fallen. Oavsett plast började bakterierna växa igen efter cirka tre timmar. 


– Den riktigt stora skillnaden är att det växer fler kolonier på odlingarna tagna under plasten. Man kan säga att det växer väldigt lite på bar hud jämfört med vad det gör under plasten, säger Karin Falk Brynhildsen. 
 


En teori är att incisionsfilmen, med sin tejp mot huden, blir som ett växthus för bakterierna. Resultatet var så tydligt att de formella rutinerna med största sannolikhet kommer att skrivas om vid thoraxoperation på Universitetssjukhuset Örebro. 
 


– Det pågår en diskussion eftersom vi vill jobba evidensbaserat, men formellt har inga rutiner ändrats. Däremot har vi börjat använda en typ av flytande film för att på så sätt minska föroreningarna av hudbakterier i operationssåret, säger Karin Falk Brynhildsen. 


Men denna hudtätningsfilm, som består av en cyano-acrylate-baserad produkt, är inte heller tillräckligt utvärderad, enligt Karin Falk Brynhildsen. Därför kommer den troligen också att undersökas närmare vid nästa studie. Tanken är nämligen att den här pilotstudien ska ligga till grund för en större klinisk studie på patienter som genomgår öppen hjärtkirurgi under våren 2010. Resultaten är förhoppningsvis klara senast våren 2011.