Theresa Andersson vankar av och an i korridoren i väntan på igångsättning. Inne på ett av rummen ammas nyfödda Isak inför hemfärden. Projektet Säker förlossningsvård nådde hit i höstas. Under en dag pratade ett revisorsteam med några ur varje yrkesgrupp på förlossningen utifrån en rapport som kliniken hade skickat in i förväg. 



Successivt går revisorsteamen (läs mer om dem på nästa uppslag) igenom landets 46 förlossningsenheter för att minska antalet förlossningsskador. I Värnamo, där det föds drygt 900 barn om året, ser man revisionen som en möjlighet, en hjälp att bli bättre. 


– Här gäller det att vara ärlig och blotta strupen, tänkte vi. Deras frågor fick oss att tänka till, berättar verksamhetschefen och gynekologen Christina Gunnervik. 


Till exempel om de hade riktlinjer för riskanalyser och hur de säkerställde dem.


– Mycket gör vi för att vi alltid har gjort så. Alla har jobbat här länge och vet, utan nedskrivna riktlinjer. Men vi fick en jättefin feedback, det var nästan så vi rodnade, säger hon. 



Efter sitt besök lämnade revisorerna ett förslag på förbättringar:


  • en riskskattning med plan för första patientkontakten

  • ett mer strukturerat pm när narkos ska kallas vid »dåligt« barn

  • flödesbeskrivning vid telefonrådgivning

  • journalgranskning av användningen av värkstimulerande läkemedel 

  • Ceps-utbildning, en verklighetstrogen samträning i att ta hand om »dåliga« barn

  • utbildning i bedömning av ctg.



Revisorerna påpekade också att en larmknapp måste installeras. 


– Som jag har tjatat om det i tio år utan reslutat. Vi har fått ringa rätt många telefonnummer då vi har behövt göra ett urakut snitt. Nu har vi fått två knappar, ett för det och ett för »dåliga« barn. Installationen är på gång, säger Christina Gunnervik, märkbart förtjust.


Kliniken har redan kommit en bit på väg och vid vårt besök lade de just sista handen vid sin åtgärdsrapport till revisorerna. Till exempel har en hel del utbildningar genomförts. Ett par team har gått Ceps-utbildning vid Metodicum i Jönköping och en tredjedel av barnmorskorna och läkarna har genomfört den interaktiva ctg-utbildningen som arbetats fram i projektet, klarat kunskapskontrollen och blivit »ctg-certifierade«. Målet är att alla ska göra det.

Flera av klinikens barnmorskor och läkare har också tränat allsköns akuta komplikationer vid Also utbildningscentrum i Skövde. Barnmorskan och vårdenhetschefen Lisbeth Edvinsson och Christina Gunnervik har jobbat ihop i 20 år och fyller ofta i varandras meningar och kommer på mer eller mindre genomförbara idéer tillsammans. 


– Här finns ingen prestige, det är en bra lärandemiljö. Det är tillåtet att testa, fungerar det inte är det bara att lägga ned, säger Lisbeth Edvinsson.



Den anda som finns i Jönköpings landsting inspirerar också, med organisationen Qulturum, som arbetar för att utveckla vården och ligger i framkant även internationellt. Lisbeth Edvinsson berättar att där Sveriges kommuner och landsting har åtta punkter för säker vård har detta landsting 14.

På alla barn som föds med lågt ph,≤ 7,05, vilket tyder på syrebrist, eller med tecken på metabolisk syra-basrubbning, be ≥ 12, görs sedan två år tillbaka händelseanalyser. Varje morgon är det rondgenomgång med samtliga barnmorskor och läkare i tjänst, och ledningsgruppen går igenom alla avvikelser en gång i veckan. Det fick de beröm av revisorerna för. 


För några år sedan införde de också en säkerhetsvecka två gånger om året, något som flera kliniker har tagit efter.