Många arrangörer vill rekrytera sjuksköterskor på sommaren. En är Stockholm maraton. Den 5 juni gick loppet av stapeln med frivilliga sjuksköterskor, sjukgymnaster och läkare utposterade i sjukvårdstält längs vägen. För att skydda dem har arrangören en försäkring via Riksidrottsförbundet som bland annat täcker felbehandlingar.

Om man däremot jobbar för en arrangör som inte har en sådan försäkring kan man personligen ställas till svars om en patient tar strid i domstol. Det är nämligen samma krav på ansvar, dokumentation och sekretess ute på gatan som inne på vårdcentralen eller sjukhuset. Legitimation följer med dig dygnet runt och går inte att ”hänga av sig”. Inte ens när man ingriper när någon faller ihop i exempelvis ett köpcentrum.

— Det som skiljer är att man inte har någon arbetsgivare i ryggen om det händer något. Normalt är det arbetsgivaren som har en patientförsäkring och som står för ett eventuellt skadestånd, säger Carita Fallström, jurist på Vårdförbundet.

Hon har dock aldrig hört talas om någon medlem som har blivit skadeståndsskyldig efter att ha hjälpt till på sin fritid.

— Jag ser det mer som en teoretisk risk, säger Carita Fallström.

För säkerhets skull uppmanas alla som vill jobba ideellt att först kolla om arrangören har en patientförsäkring och en ansvarsförsäkring. Om det inte finns, kan medlemmar i Vårdförbundet skydda sig genom att via förbundet teckna en egen yrkesförsäkring i Salus Ansvar som innehåller båda delarna.

Risken att göra fel under Stockholm maraton är dock inte så stor, funktionärerna ger till exempel inga mediciner och blir det skarpt läge larmas ambulans. I sjukvårdstälten finns journaler där löparens namn, nummerlapp och eventuella vårdinsatser noteras om löparen behöver mer hjälp än bara ett plåster.

Däremot är det skillnad om man griper in utanför organiserade sammanhang, exempelvis vid ett hjärtstopp på gatan och sedan lämnar över till ambulans. Då kan det anses orimligt att behöva journalföra sin insats.

Mer om yrkesansvar: korta.nu/ansvar