Sömnstörningar. Subjektiva sömnproblem är en sak. Objektiva en annan.

Människan är dålig på att bedöma sin sömn. Många har visserligen sömnrubbningar av något slag, men vi sover mer än vi tror. Det finns teorier om att missbedömningen beror på att en del av hjärnan sover, medan en annan del är vaken.

30 procent av svenskarna sägs ha problem med sömnen. Men för att störningarna ska anses vara signifikanta sömnproblem – insomni – ska man ha haft svårt att somna, vaknat flera gånger under natten eller vaknat för tidigt minst tre dagar i veckan under minst en månad. Enligt Torbjörn Åkerstedt, professor på Stressforskningsinstitutet, lider drygt elva procent av sådana allvarliga sömnstörningar.

Hur allvarliga sömnsvårigheterna ska vara för att klassificeras som en diagnos är forskarna oense om. Vad problemen ska kallas har de inte heller kommit överens om: sömnbesvär, sömnrubbningar eller sömnstörningar.

Människan är som mest alert när det är ljust ute – det är då vi jagar bäst. Det är en global sanning. Vi är gjorda för att lägga oss när det mörknar, och stiga upp i arla morgonstund. Midnatt var ursprungligen benämningen på den stund när vi befann oss mitt i vår sömn. Sömnbehovet ser inte annorlunda ut för den som bor i Spanien och har siesta, eller för den som är anställd inom vården och arbetar på nätterna.

Vårdens krav på ständig bemanning skapar sömnproblem hos personalen. Vårdpersonal som arbetar treskift har till och med mer sömnproblem än de som arbetar natt, vilket forskarna tror beror på att nattarbetarna har valt sitt schema själva. Svenska forskare vill veta mer om sambandet mellan arbetstiderna inom vården och personalens hälsa. Men ingen vill betala för studierna.

Livet på sjukhus skapar sömnproblem hos patienterna också. Sjuksköterskan Amanda Hellström, som förväntas disputera om tre år, har sett att patienter sällan erbjuds annan hjälp än sömntabletter, trots att det finns mycket annat att göra. Att tänka på samtalstonen, på sökare som piper, telefoner som ringer och lampors placering, till exempel.

Torbjörn Åkerstedt säger att oroliga själar löper störst risk att drabbas av sömnproblem.En grupp som är särskilt oroliga, och som också har mer sömnsvårigheter än andra, är hjärt-kärlpatienter. Studier av deras sömn inför och efter kranskärlsoperation visar att de sover mindre och har sämre sömnkvalitet än allmänheten. Sjuksköterskor kan göra mer för dem också. Med stöd och utbildning kan patienter lära sig att sova bättre.

Statens beredning för medi­cinsk utvärdering, SBU, vänder sig till klinisk personal med sin nyligen utkomna rapport om behandling av sömnbesvär. Där kan man läsa att psykologisk behandling som kognitiv beteendeterapi är väl så effektivt som sömntabletter. Vilka dessutom kan ge biverkningar och riskerar att skapa beroende.Det går att skapa förutsättningar för god sömn. Aktivitet, nedvarvning och så lite vaken tid som möjligt i sängen underlättar. God sömn är ett skydd mot utbrändhet, och forskarna tror till och med att den som sover bra knappast riskerar att bränna ut sig. Fast paradoxalt nog: viss sömnbrist gör den deprimerade nästan symtomfri. Sömnforskare har länge sett att försökspersoner som inte har sovit en natt blir fnissiga, men också extra känsliga.

Nu tror de sig veta varför. De senaste rönen inom sömnforskningen handlar om hur sömnbrist påverkar våra emotioner. När vi inte får sova varvar hjärnan ned och prefrontala cortex, som styr förstånd och medvetande, glömmer bort att skicka signaler för att hålla amygdala i schack. Amygdala – centrum för känslor som ångest, rädsla, skräck och vrede – reagerar som den vill när den inte kontrolleras av de prefrontala delarna. Det är intressant, inte minst för läkemedelsindustrin där en kommande utmaning förmodligen blir att försöka dämpa depressioner med läkemedel som imiterar sömnbrist.

När vi håller på att somna stiger hudens temperatur, och den ökningen förmedlas till hjärnan. Om man på konstlad väg höjer hudtemperaturen blir man sömning och somnar lättare. Forskning på astronauter har visat att deras värmedräkter gynnar insomningen, så hade vi sådana på oss i sängen kanske vi skulle sova bättre. I brist på astronautdräkter skulle vi kunna underordna oss hormonbehandlingar. Försök har visat att testosteron har en rogivande effekt.

Det finns också en genusaspekt på sömnproblem. Kvinnor klagar mer på störd sömn än vad män gör. Men faktum är att män objektivt sett – enligt studier där sömnen har registrerats med hjälp av EEG – har sämre sömnkvalitet. Dessutom sover de 30 minuter mindre än kvinnor. Torbjörn Åkerstedt tror att kvinnors klagan kan bero på att de har bättre kontakt med sin kropp och sitt känsloliv, eller på att de i allmänhet har mer ansvar för hem och familj.

Tvärtemot vad man kan tro bekräftar forskningen inte att klimakteriet kan innebära sämre sömn. Bland åtskilliga studier visar ungefär hälften att det finns ett samband mellan klimakteriet och dålig sömn, medan hälften visar att samband saknas, konstaterades vid en stor sömnkongress som nyligen hölls i San Antonio i USA.

Människan sover som bäst vid elva års ålder – oavsett kön. Men, precis som med vuxna kvinnor och män, upplever därefter fler flickor än pojkar att de har problem med sömnen. Ungdomars upplevda sömnstörningar dubblerades mellan åren 1993 till 2003, för att därefter plana ut. Varför de har planat ut är svårt att veta säkert, men en sak vet stressforskarna: Sömnstörningar ökar när arbetslösheten sjunker.

Högre arbetstakt innebär högre krav, och högre krav innebär störd sömn. Å andra sidan: Ju mindre man använder hjärnan desto sämre sover man. Viss stress – men en positiv och kontrollerbar sådan – är bra för sömnen.

Precis som under vår vakna tid påverkas vår sömn av hur biologi och konstruktioner samagerar i oss. Ärftlighet, biologi, livsstil: allt påverkar sömnen, men vi kan lära oss att hantera det.

Sömnstadier. Från lättväckt till djupsömn
Insomningsstadiet: Övergång från vakenhet till sömn. Då är vi lättväckta.
Stabil sömn: 40—60 procent av vår sömntid. Ämnesomsättning och kroppstemperatur sjunker.
Djupsömn: Bör vara 15—20 procent av sömntiden. Avgörande för hjärnans återhämtning.
REM-sömn: Rapid eye movement sleep, drömsömnen. Bör vara 20—25 procent av sömntiden. Hjärtfrekvens, blodtryck och andning ökar, men musklerna är avslappnade. Intryck och kunskaper från korttidsminnet till långtidsminnet överförs.