ÅTERHÄMTNING. Sjuksköterskan Mirjam Ekstedt har disputerat på sambandet mellan sömn och utbrändhet. Det finns inget säkert svar på frågan om vad som kommer först: sömnbrist eller stress. Men det finns skäl att anta att en person med god sömn knappast blir utbränd.


Många tror att sömnbrist beror på en rubbning i hjärnans substanser och att det kan avhjälpas med läkemedel. Mirjam Ekstedt säger att god sömn till största delen är en fråga om livsstil, och att om läkemedel ska förskrivas så ska det vara för en begränsad period. 



— Sömntabletter kan hjälpa den som sover dåligt för att hon befinner sig i kris, men tabletter skapar ingen normal sömn, säger hon.


I stället gäller det att skapa förutsättningar för god sömn. En normal dygnsrytm, ett stort sömnbehov och en låg vakenhetsnivå är tre viktiga sådana.

Den normala dygnsrytmen rubbas av tv-tittande och Internetsurfande långt in på nätterna, följt av orolig sömn för att man måste upp tidigt, och försök att kompensera sömnbristen med att gå och lägga sig väldigt tidigt nästkommande kväll.


Sömnbehovet bygger man upp genom att vara vaken och aktiv. Vakenhet föder sömnbehov. Därför rekommenderas en tupplur till dem som sover lite på natten, men inte till dem som har svårt att somna på kvällen.



— För att bli trötta behöver vi fylla vår vakna tid med aktivitet. Personer som är sjukskrivna eller upplever sig utmattade och trötta tar ofta alla tillfällen att vila. De är inaktiva, eller tar kanske en tupplur, och då byggs inte sömnbehovet upp ordentligt. En del sömnproblem kan bero på för mycket vila, säger Mirjam Ekstedt.


Paradoxalt nog kan många timmar i sängen leda till sömnproblem. Vi borde inte ligga i våra sängar mer än de timmar vi ska sova. Att ligga och vrida sig i sängen gynnar inte sömnen.


Vakenhetsnivån är också viktig för sömnen. Hjärnan behöver en balans mellan vakenhet och sömn. Alla småbarnsföräldrar vet vad en hög vakenhetsnivå innebär. Så fort det gnyr lite från barnsängen slår hjärnans väktarsystem till: Pling! Vi vaknar direkt. Precis som vi gör vid hot, annalkande fara eller stress. Hjärnans väktare motverkar sömnen och för att få dem mindre på sin vakt behöver vi varva ner.



Det går att lura kroppen och bortse från sömnbehovet, men bara under en begränsad period. Att negligera kroppens signaler under en längre tid kan leda till stress, utbrändhet, hjärt-kärlsjukdomar och störningar i immunförsvaret.

Mirjam Ekstedt har intervjuat utbrända som berättat att en första signal på att de inte mådde bra var att de var lika trötta på måndagen som på fredagskvällen, och att de inte tog den signalen på allvar. Den som driver sig själv hårt och fuskar med återhämtningen hamnar snart i en ond cirkel. När hjärnan går på högvarv försvinner sömnigheten och när den inte får återhämta sig blir den till sist utmattad.


— Återhämtning och sömn är viktigt för att inte bli utbränd. Utmattning är kroppens svar på att resurserna har tagit slut, säger Mirjam Ekstedt.



En av hennes senaste studier handlar om sambandet mellan barnfetma och sömnbrist. Forskarna har funnit ett samband mellan högt bmi och kort sömnlängd hos vuxna, men även hos barn. Ett annat samband som hon funderar över är sömnbrist och motorisk orolighet.


— Alla oroliga bokstavsbarn i skolorna — kanske behöver de mest av allt sova. Jag tror att vi kommer att se fler samband mellan sömn och livsstil. Sömnen är den viktigaste källan för att bygga upp kroppen och det är bara under sömn som hjärnan har möjlighet att återhämta sig.