Den som har ett krävande yrke, där koncentrationsförmågan måste vara på topp och där flera bollar ska hållas i luften samtidigt, orkar inte arbeta åtta timmar i sträck. Det säger Göran Kecklund, forskare vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm. Han är en av författarna till rapporten om arbetstid och hälsa som har tagits fram på uppdrag av Vårdförbundet och Sveriges kommuner och landsting.


Kortare och längre raster behövs om man ska orka upprätthålla koncentrationsförmågan. Brist på återhämtning är dessutom ett hot mot hälsan. Att hela tiden vara uppe i varv innebär en ständig anspänning, och det i sin tur ger värk i nacke, skuldror och rygg.


— Nedskärningarna under 90-talskrisendrev upp arbetstempot och ingen tar arbetsmiljökonsekvenserna av det. Det är symtomatiskt för hela arbetslivet. EU:s arbetsmiljöstudier visar att Sverige ligger i topp när det gäller arbetsrelaterad stress och hälsoproblem som hänger ihop med stress. Svenska arbetstagare har mer inflytande över sitt arbete än många andra, men på det följer också höga krav.



Göran Kecklunds forskning visar att det framför allt är nattarbete som hotar hälsan. ”Det finns ingen succélösning”, säger han. Sjukvård måste bedrivas dygnet runt och nattarbete är nödvändigt, men det går emot våra biologiska behov.


— Eftersom nattarbete innebär för lite sömn borde det kompenseras med mer tid till vila och återhämtning. Det är ingen ny kunskap, men det är svårt att nå ut med den till lokala arbetsgivare. Ju mer nattarbete — desto mer ledig tid behövs, konstaterar Göran Kecklund.



Sara Lyth, som du kan läsa om i artikeln här intill, har ett rullande treskiftsschema. Göran Kecklunds kommentar är att eftermiddagsskiftet på måndagen och det tidiga skiftet på tisdagen borde byta plats.


— Vilotiden mellan måndag och tisdag är för kort. Många vill ha det så för att få längre ledighet efter helgen, men det är ingen bra lösning. Ett mer optimalt schema skulle vara att börja tidigt på måndagen och sedan fortsätta veckan med att börja senare och senare.