Det handlar inte längre om att vinna kriget mot bakterierna utan om att leva i fred och harmoni med tarmfloran — ett otroligt komplicerat och sinnrikt ekosystem som måste vara i balans. Jämförelsen med ett ekosystem är inte dålig alls; precis som alla ekosystem i naturen är mångfalden och variationen viktig. Tar vi bort eller bryter ner en art följer obalans och sjukdom.

Obalans skapas på många olika sätt och vi är själva med och förändrar vår bakterieflora; utlandsresor, dieter och antibiotika har stor effekt på vårt inre ekosystem.

Utan bakterierna är det mycket som inte skulle fungera. De är en viktig del av immunförsvaret, de hjälper oss att bryta ner näringsämnen och tar hand om gifter. De är djupt involverade med hormoner och signalsystem.

I den växande raden av sjukdomar där det finns ett klarlagt eller misstänkt samband med tarmfloran finns numera allergier, astma, hjärt-kärlsjukdomar, alzheimer, psykiska sjukdomar, diabetes, autism och många fler.

Men trots att kunskapen om vårt inre ekosystem ökar med hundratals studier varje år vet vi fortfarande väldigt lite. Eller kanske är det till och med så att ju mer vi får veta desto mindre förstår vi. Informationen blir allt mer komplex och får forskarna att inse att kombinationerna och de olika variablerna är oändliga.

The Human microbiome project har till uppgift att kartlägga människans bakterier (se faktaruta). För drygt ett år sedan presenterades de 178 första genomen, men förmodligen finns det över tusen olika arter och en mängd variationer inom varje art. Uppskattningsvis har vi tio gånger fler bakterier än antalet celler i hela kroppen. Bara i tjocktarmen har vi ofattbara hundra miljarder bakterier per gram. 


Frågan är om vi någonsin kan få tillräcklig kunskap för att kunna förstå och rätta till obalanser i detta sinnrika ekosystem som evolutionen har skapat under miljoner av år. Visionära forskare hoppas att i framtiden kunna kartlägga obalanser som orsakar sjukdom med hjälp av ett enkelt avföringsprov och därefter sätta in de bakterier som saknas.

Med probiotika försöker vi redan i dag förändra magens ekosystem. Genom att tillföra ”goda” bakterier ska magen få hjälp att komma i balans, hävdar förespråkarna. Men andra forskare är skeptiska och pekar på svaga forskningsresultat. På senare tid har det tillkommit röster som till och med varnar för att sätta in större mängder av en enstaka bakteriestam eftersom man då skulle kunna orsaka obalans.

Forskare vid Karolinska institutet i Stockholm har tittat på kunskapsläget när det gäller probiotika och funnit att det saknas vetenskapligt stöd för att det har effekt vid de flesta sjukdomar. De hävdar att det enda som är visat är att probiotika kan förkorta rota­virusinfektioner hos barn. Men när det gäller andra diarréer eller sjukdomar som IBS, Crohns och ulcerös kolit är det vetenskapliga stödet inte tillräckligt starkt för att rekommendera probiotika, anser de.


Bengt Jeppsson, professor i kirurgi vid Lunds universitetssjukhus och specialiserad på tarmsjukdomar, ser det på ett helt annat sätt. Ända sedan slutet av 1980-talet har han studerat hur probiotika verkar vid olika slags sjukdomar. Att svårt sjuka patienter behöver hjälp att återställa tarmfloran är självklart, anser han.


Han har bland annat sett hur iva-patienter återhämtar sig snabbare och bättre med hjälp av probiotika, att IBS-patienter får minskade besvär och just nu är han involverad i en studie där patienter som får cancerbehandling ges probiotika.


— En vanlig biverkning vid sådana behandlingar är blodiga diarréer och smärta. Vi gör nu en studie där patienterna lottas till tre olika grupper; de får antingen två olika slags bakterier eller placebo. Resultatet är inte klart än, men det verkar som att probiotika kan ha en viktig funktion även för de här patienterna, säger Bengt Jeppsson.



I Skåne ges probiotika till patienter som har en förändrad tarmflora efter exempelvis operation eller antibiotikabehandling. Bengt Jeppsson menar att intresset är spirande på många håll inom vården, men skiftande. Generellt sett är läkare mer skeptiska än sjuksköterskor, säger han och tror att det kan bero på att sjuksköterskorna arbetar närmare patienterna.


Fredrik Bäckhed, docent vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, forskar på tarmflorans samband med olika sjukdomar. Han menar att de individuella skillnaderna i tarmfloran är så stora att det inte går att ge samma slags bakteriestam för alla sjukdomar.


— För att det ska fungera skulle det antingen behövas en cocktail av olika slags bakterier eller en specifik bakteriestam utprovad individuellt och för just den sjukdomen, säger Fredrik Bäckhed.



Det behövs betydligt mer kunskap innan vi kan gå in och börja manipulera bakteriefloran, anser han. Det dåliga utfallet i de studier som gjorts skulle kunna bero på att de individuella skillnaderna är så stora att vissa reagerar positivt på den bakteriestam som testas, medan andra inte får några effekter alls.


Vid Sveriges lantbruksuni­ver­sitet i Uppsala forskar mikro­-biologen Stefan Roos på tarmbakterier och probiotika. Han håller med om att de stora individuella skillnaderna avspeglas när olika slags probiotika testas i studier. Tarmfloran hos individen är som ett fingeravtryck, helt unikt för var och en. 


Men trots det ses starka effekter av probiotika vid vissa tillstånd, enligt Stefan Roos. Kanske finns det mönster och likheter som gör att mänskligheten kan delas in i olika grupper när det gäller tarmflorans sammansättning. Hur vi lever och vad vi äter inverkar säkert också på probiotikans effekter.



En del kritiker anser att det är ett problem att studier finansieras av företag som har kommersiella intressen av att sälja probiotiska produkter. Andra hävdar att långt ifrån alla studier har sådan finansiering och att det inte är annorlunda mot att läkemedelsföretag finansierar forskning som också syftar till att i slutänden sälja en produkt. Fler, större och oberoende studier behövs när det gäller probiotika, det är i alla fall alla forskare överens om.


PROBIOTIKA
WHO:s definition är "levande mikroorganismer som när de tillförs i tillräcklig mängd medför hälsovinster för konsumenten". Definitionen förutsätter att den aktuella bakterien har dokumenterade effekter visade i kliniska prövningar. De vanligaste probiotiska bakterierna är laktobaciller och bifidobakterier. De finns tillsatta i olika hälsoprodukter som yoghurt och speciella drycker, men även naturligt i mat som mjölksyrade grönsaker och surdegsbröd.