Är genusmedicin en jämställdhetsfråga?

— Både genusmedicin och jämställdhet handlar om vård på lika villkor. Att mannen ses som norm, att kvinnor har sämre tillgång till vård, får vård av sämre kvalitet och billigare läkemedel är en fråga om jämställdhet. Liksom underdiagnostiseringen av mäns depressioner. På så sätt skulle även män tjäna på ett större medvetande om genus. Å andra sidan: män gynnas framför kvinnor, och antar vi att det bara finns en viss mängd resurser har de en del att förlora om vård ges på lika villkor.


Finns det en konflikt mellan genusmedicinarna?

— Begreppet genus skapades i protest mot biologismen och synen på att även psykiska och sociala skillnader mellan könen betraktades som medfödda och oföränderliga. När genusmedicin blev ett forskningsområde och började få forskningsanslag blev biologiskt inriktade medicinare intresserade. De översatte ”gender” till genus — men utan att ha någon grund i genusteorin — och forskare som såg sig som genusvetare tyckte att biologisterna kidnappade begreppet.

— Forskning på könsskillnader och på kvinnors hälsa, som inte analyserar sociala aspekter, kallas ibland för tilläggsforskning. Den lägger till kvinnor — utan att problematisera den traditionella medicinska forskningen. Konflikten verkar ha tonats ner. Genusmedicinare är inte motståndare till biologisk forskning, men kritiserar den felaktiga användningen av begreppet genus.


Är sjukvården könsblind?

— Det finns sådana exempel.  Att se mannen som norm vid dia­gnostisering är ett. Det talas bara om cirkelformade utslag när symtomen på borrelia beskrivs, trots att kvinnor ofta får ett jämnrött utslag. Och diagnoser som ADHD har utformats efter pojkars utveckling och symtom. Men det kan finnas områden som är ännu mer könsblinda, som vi inte känner till för att där inte finns forskning med ett könsperspektiv.


Vad beror könsblindheten på?

— Det finns ett politiskt korrekt jämställdhetsideal och ingen vill framstå som ickejämställd. Sedan finns olika strategier att komma runt det. Man kan hålla ifrån sig kunskapen om orättvisorna, eller legitimera dem genom att säga att kvinnor och män är så olika. Att kvinnor gnäller, men att när män söker vård — då är det allvar. 


Hur kan den botas?

— Med kunskap. Skillnaden i väntetider på ambulans mellan män och kvinnor försvann när ett projekt visade att kvinnor i allmänhet fick vänta tio minuter längre. Samma effekt fick en studie om att kvinnor med frakturer blev lägre prioriterade och fick sämre smärtlindring än män.