Dagens vårdval, som bygger på stora vårdcentraler, lockar inte sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker att starta eget. Vårdförbundet måste påverka regionalt för att förändra vårdvalsuppdragen, anser Ann Johansson. 


— Nu måste vi vara på! Vi får inte bli överkörda, anta en offerroll och säga att det inte är någon idé.



På uppdrag av Vårdförbundet har hon skrivit en rapport om läget efter att det obligatoriska vårdvalet/hälsovalet infördes. Landstingens uppdragsbeskrivningar har granskats och nyckelpersoner inom Vårdförbundet har intervjuats, både centralt och på de lokala avdelningarna.



Rapporten visar att landstingen i sina vårdvalsuppdrag gör som förr — satsar på stora enheter. De vill ha vårdcentraler som innefattar allt som de vanliga landstingsägda vårdcentralerna alltid har gjort. Det har fått till följd att ytterst få sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor har startat eget.


Kritiken i Vårdförbundets rapport får stöd från både Konkurrensverket och Tillväxtverket som har varnat för att breda uppdrag och tuff priskonkurrens försvårar för de mindre företagen. 


Ett fåtal landsting har satsat på flera olika vårdvalsuppdrag och till exempel lagt ut mödravårdscentraler och barna­vårdscentraler som egna uppdrag. I de landstingen har både sjuksköterskor och barnmorskor startat egna vårdföretag.

Ann Johansson skulle vilja se flera sådana uppdrag och nämner att till exempel distriktssköterskemottagningar och hemsjukvård skulle lämpa sig väl för det. Dessutom skulle specialistsjuksköterskemottagningar för diabetiker och astma/kol-patienter också kunna vara egna vårdvalsuppdrag.


— Då tror jag att betydligt fler av Vårdförbundets medlemsgrupper skulle vilja starta eget. Min erfarenhet är att man gärna vill, men att det ska vara något som ligger inom det egna kunskapsområdet, säger Ann Johansson.



Det finns inga formella hinder för till exempel en sjuksköterska eller biomedicinsk analytiker att etablera sig som ägare till en vårdcentral. Att så få tar chansen har andra orsaker:


— Det finns andra mer subtila hinder som handlar om gamla hierarkier inom vården och som gör att en läkare kanske inte accepterar att bli anställd av en privat vårdgivare som är sjuksköterska, säger Ann Johansson.



Hon tycker att det är viktigt att våga prata om de här maktstukturerna som hindrar sjuksköterskor att starta eget. Men förmodligen kommer det att dröja många år innan de har förändrats så att sjuksköterskor och andra vågar ta för sig mer och driva även stora enheter. Tills dess handlar det mer om att arbeta för att vårdvalsuppdragen förändras.


Vårdförbundets avdelningar bör bevaka de här frågorna regionalt för att kunna vara med och påverka och se till att det framöver inte bara blir breda och stora uppdrag. Stockholms läns landsting, som redan har flera olika vårdvalsuppdrag, kommer snart med flera nya (se faktaruta).



Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund säger att det är viktigt att se vilka möjligheter som finns för Vårdförbundets grupper.


— Valmöjligheten i vården är här för att stanna, det är den verklighet som vi ska arbeta i och vi ska ta vara på de möjligheter som det ger oss.


Hon håller med om att det är viktigt att vara med och driva på så att det blir flera mindre vårdvalsuppdrag, men vill också att Vårdförbundet ska arbeta för att kvalitetskraven förbättras.


— Vi ska visa på betydelsen av specifik kunskap, att det blir bättre resultat när patienter som har diabetes eller astma tas om hand av sjuksköterskor med specialistkompetens. Det är viktigt att vi tar plats i det nya systemet och visar att vår kunskap behövs.



Rapporten visar också att man kan ifrågasätta vad begreppet tillgänglighet egentligen innebär. Förtroendevalda inom Vårdförbundet pekar på att tillgängligheten visserligen har ökat inom primärvården, men tyvärr är det mest fokuserat på telefontillgänglighet och läkartider.


Åsikten är att tillgänglighetsbegreppet är för snävt. Det är inte säkert att den tillgänglighet som Vårdförbundets grupper främst arbetar med har ökat. Det skulle kunna vara öppna mottagningar på bvc eller möjlighet till akuta hembesök av distriktssköterska.


— Jag kan tycka att det tidigare var distriktssköterskan, barnavårdscentralen och mödrahälsovården som var det väsentliga i primärvården och läkaren var mindre viktig. Nu har det hänt något, det styrs allt mer mot att läkaren blir viktigast. Distriktssköterskor och sjuksköterskor kan uppleva att de hamnar lite vid sidan av, säger Ann Johansson.



En viktig fråga när landstingen börjar utvidga vårdvalet till att omfatta specialistmottagningar är rätten att skriva remisser. Sjuksköterskor, distriktssköterskor och barnmorskor behöver dels förskrivningsrätt för olika slags hjälpmedel/läkemedel och dels remitteringsrätt till olika instanser för att de ska kunna fungera som självständiga egna företagare. Det kan gälla remiss för hemsjukvård, medicinsk fotvård eller till specialistmottagningar.

Privata vårdcentraler

  • Ägare/delägare: 80% män, 20% kvinnor
  • Anställda: 30% män, 70% kvinnor
  • Verksamhetschefer: 56% män, 44% kvinnor

Källa: Tillväxtverkets kartläggning av vårdvalet i Halland, Västmanland och Kronoberg