Två saker står klart: Över 100 000 personer beräknas bli drabbade av vårdskador varje år. Och forskning visar att långa arbetspass — fortfarande vanligt bland ambulanspersonalen — äventyrar patientsäkerheten och ökar risken för olyckor i trafiken.

Hur många av dessa olyckor eller vårdskador som orsakas av långa arbetspass och utsliten ambulanspersonal är det ingen som vet. Men att någon drabbas är Janne Kautto, ordförande för Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor, övertygad om.

— Om vi ska kunna ge en säker och trygg ambulanssjukvård kan vi inte fortsätta att jobba dygnspass, säger han.

Ändå fortsätter landstingen att schemalägga dygnspass. Och personalen att kräva dem.

—För några år sedan kom ledningen fram till att det inte var förenligt med god personalpolitik att arbeta hela dygn, men personalens önskan är att ha långa pass, säger Erna Holmgren, enhetschef för ambulanserna i Luleå och Boden i Norrbottens läns landsting.

Från flera håll i Sverige – Gävleborg, Jämtland och Jönköping är några exempel — låter det i princip likadant. Ja, man är medveten om att långa pass äventyrar patientsäkerheten och riskerar arbetsmiljön. Men nej, man tar helst inte strid i frågan eftersom personalen vill ha det så.

— Jag fick strida hårt som chef för att bryta upp dygnspassen, säger Erik Nordhall, avdelningschef för ambulanserna i Umeå i Västerbottens läns landsting.

Av de 13 landsting och privata entreprenörer som svarat på Vårdfokus enkät är det bara Region Halland som helt tagit bort dygnspassen. Västmanland håller på att lägga om sina scheman så att de försvinner helt. Medan Sirius Humanum, med verksamhet i Skåne, Östergötland och Stockholm tar bort heldygnen i de två förstnämnda men behåller vartannat dygnspass i huvudstadslänet.

—Många medarbetare vill fortfarande ha kvar dygnen. Men andra sidan av myntet är att det finns medarbetare som kan vara kvar och de som till och med lockas till ambulanssjukvården när dygnspassen försvinner. Min känsla är att det kommer att jämna ut sig, säger Karl Dingertz, verksamhetschef på Sirius Humanum.

Även Falck har beslutat att gå över till delade dygn, men tidsramen där är oklar.

Övriga landsting svarar att de har dygnspass kvar i någon mån, men försvarar dem med att det alltid ingår insprängd jourtid — det vill säga tid när personalen är bunden till arbetsplatsen utan att få full betalning för det. En lösning som Vårdförbundet inte alls ser med blida ögon på, oavsett om personalen själv vill ha det så.

— Vårdförbundets hållning är tydlig: dygnspass är av ondo. Och man ska ha full betalning för den tid man är på jobbet, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro apropå landstingens lösningar med jourer nattetid.

Samtidigt medger hon att det kan finnas områden där störningsfrekvensen är så låg att dygnspass inte sliter ut personalen eller gör dem till en patient- och trafikfara.

— Men det kan inte vara regel. Det måste förhandlas, säger hon.