Kvinnor som är chefer i kvinnodominerade organisationer känner sig mer fria i sin chefsroll än kvinnliga chefer i mansdominerade organisationer. Det visar observationer och intervjuer med kvinnliga chefer på tre förvaltningar inom kommunal vård och omsorg.

Klara Regnö är doktorand vid KTH:s avdelning för genus, organisation och ledning och disputerar nästa vår på en avhandling om ledarskapets förutsättningar i kvinnodominerade organisationer.

— De chefer jag har intervjuat upplever att de kan vara sig själva utifrån det sätt de önskar vara. När jag tittar på hur kvinnorna beskriver sina relationer och sitt chefskap finns allt som hör chefskapet till av uppmuntran, konkurrens, konflikter. De är medvetna om negativa föreställningar, som att kvinnor håller tillbaka varandra, men tycker sällan att de själva eller den egna arbetsgruppen fungerar så, säger Klara Regnö.

Vård- och omsorgscheferna är självklara i sitt chefskap, känner sig säkra på sin kompetens och tycker att det är stimulerande och roligt att ha makt att påverka utvecklingen.

Däremot kan kön sägas ha betydelse på ett annat sätt.

— Organisatoriska problem läggs på kvinnor. Cheferna verkar inom omsorgen; en bransch med ett stort antal medarbetare, där arbetstiderna är obekväma och där besparingar ofta måste genomföras. Det är sådant som skapar ett ansträngt arbetsklimat och i stället för att söka förklaringen i dåliga arbetsvillkor, söker man den i det kvinnliga ledarskapet.

Det är svårt att separera ledarskap från de förutsättningar som ges för att leda, konstaterar Klara Regnö.