Som ung och outbildad mentalskötare var jag med om att tvångsmata patienter med sond, och minns det som väldigt obehagligt. Men nu vet jag att även en tvingande beröring, som fasthållning, kan upplevas som vårdande av patienten.”

Sjuksköterskan Lise-Lotte Ozolins har funderat mycket på vad beröring betyder för oss och det är det hennes avhandling handlar om. Inom vården går beröring inte att undvika men även när vi sätter oss i frisörstolen eller ligger på massagebänken är det viktigt att samspelet med den som rör vid oss stämmer. För mycket, eller ”fel” prat, känns inte bra. Hon skiljer heller inte på fysisk och psykisk beröring i sin forskning, Blickar, småprat, tonlägen — allt påverkar.

Vår kropp kan inte skydda sig mot beröring på samma sätt som mot andra intryck; vi kan blunda om vi ser något otäckt eller hålla för öronen som skydd mot obehagliga ljud, men när någon tar i oss går känslan inte att stänga av.

När Lise-Lotte Ozolins man tidigare forskade om beröring ur ett psykologiskt perspektiv var det ett vanligt samtalsämne hemma vid köksbordet. Hon hade också tagit del av medicinsk forskning om beröring; att smek­ningar frisätter det lugnande hormonet oxytocin i kroppen är välkänt och mätbart. Men hon saknade ett humanistiskt vårdvetenskapligt perspektiv i forskningen på effekter av beröring. 


— Jag kände att, wow, här har jag mitt ämne. Beröringen är så central i vårdandet och tas ändå ofta för given, jag hade själv inte tänkt särskilt på den i mitt eget vårdande, säger Lise-Lotte Ozolins.

Hennes studier visar att beröring både kan bidra till hälsa och välbefinnande och framkalla obehag och rädsla. En god, eller vårdande, beröring är inte en metod eller teknik som kan läras in, anser hon.

Hud och beröring kan också väcka känslor av äckel hos vårdaren. Att smörja in en människas skrovliga hud eller deformerade fötter utan att visa att det väcker avsmak kan vara svårt.

— Det finns ju många situationer i jobbet som kan väcka äckel hos vårdpersonalen. Vissa av mina studenter vill helst använda handskar när de ska smörja in patienters fötter. Då är det lätt att få dåligt samvete men vi måste komma ihåg att vi är människor, inte skötarmaskiner.

— En hjälp i stunden kan vara att försöka tänka: ”Varför gör jag detta? Jo, den här patienten har det svårt och behöver min hjälp.” Att fokusera på helheten och personen i stället för på de nariga fötterna, säger Lise-Lotte Ozolins.

Hon har också studerat beröring vid våldsamma möten inom psykiatrin. En tvingande beröring, som fasthållning eller till och med bältesläggning, kan upplevas som vårdande av patienten om den inkluderar ärlighet, respekt och värme. En patient som hålls fast kan bli lugnare av att bli omsluten och känna gränser, det fasta greppet kan upplevas som en god kraft.

Det mellanmänskliga samspelet är grunden för en god och vårdande beröring. Lise-Lotte Ozolins betonar hur viktigt det är att vårdaren är följsam och känner av patientens behov. Det kan ibland innebära att hålla en viss distans, till exempel vid rektala eller gyne­kologiska undersökningar. Att det personliga sätts i bakgrunden medan undersökningen görs.

— Det finns också situationer där man helt måste avstå från beröring därför att patienten känner sig ho­tad och inte kan ta emot den, kanske finns det en övergreppsproblematik i botten. Förr sa man att underarmen är en ”säker” zon, där alla klarar att bli rörda vid, men det stämmer inte, säger Lise-Lotte Ozolins.

Om det inte går att lära sig en god och vårdande beröring genom olika modeller eller genom att studera hur andra gör, hur bär man sig åt då? Måste förmågan vara medfödd och instinktiv? Nej, en instinktiv beröring låter lite farligt, tycker hon, det antyder att vårdaren inte har reflekterat över vad som kan vara vårdande i den aktuella situationen, att försöka förstå den andra människans behov. Inte heller behöver förmågan vara medfödd utan går att lära sig.

— Jag är en obotlig optimist, visst går det att lära sig en vårdande beröring, annars skulle ju all omvårdnad vara hopplös. Men vägen dit går genom en ökad självkännedom och det kan vi tillägna oss genom att problematisera och reflektera.

Arbetet med avhandlingen har varit spännande och svårt om vartannat. Att intervjua utan att bli för uppslukad av berättelserna hörde till det svåra.

— Bland annat intervjuade jag en döende kvinna om hur hon upplevde beröringen vid rytmiska insmörjningar. Att hon ville ge mig av sin sista tid känns som en stor gåva.