Jeanette Nyström och sjuksköterskekollegan Helena Westlund på Rekryteringscentrum vid Sundsvalls sjukhus drog för några år sedan i gång ett rastuppror. Men många kolleger blev arga. Personalchefen gick ut och sa att alla måste få rast på sina scheman. På några avdelningar hade man förhandlat bort rasten och hade bara måltidsuppehåll, speciellt under kvällar och helger.

— Följden blev att de fick fler arbetspass. Så vi var inte populära, berättar Jeanette.

Sedan dess har kampanjen växt och gått bättre. Vårdförbundets avdelning i Västernorrland engagerade sig i deras rastuppror och sedan förra året har vecka 42 utropats till kampanjvecka för rast av flera lokala avdelningar.

Utan pauser ökar risken för olyckor och arbetsskador, konstaterar Göran Kecklund, docent på Stressforskningsinstitutet som har gjort en utredning om arbetstider på uppdrag av Vårdförbundet och SKL, Sveriges kommuner och landsting.

— Vi är inte konstruerade för att jobba åtta till tio timmar i sträck. Det blir en orimlig situation som leder till stressrelaterade problem. Om man inte kan ta rast är det för lite personal alternativt felorganiserat. Se till att få pauser, annars går det åt pipan, säger han.

Jeanette Nyström beräknar att 30 minuters rast är inskrivet i omkring hälften av alla scheman i dag. Men det innebär inte att de som har det så verkligen tar rast, och inte heller att de registrerar de gånger de inte kan ta sin rast. Hon tycker att någon borde se på orsakerna, vad det är som gör att sjuksköterskorna inte registrerar arbete på rast.

— Det vore intressant att få reda på. Det tycks sitta väldigt långt inne att inte registrera. För det är inte krångligt. Det behövs bara två knapptryck, säger hon.

Ett lunchrum utanför avdelningen står högt upp på önskelistan, något som många inte har. Att inte kunna lämna sin arbetsplats, vara tillgänglig för andra och ständigt höra ringande mobiltelefoner ger inte mycket till avkoppling. Då borde det kallas måltidsuppehåll, inte rast, anser Marianne Hiller, med i Vårdförbundets styrelse och chefscoach i Örebro.

Att se till att personalen får rast — och att rasten blir en vila — är en fråga för chefer. De borde bli bättre på att kräva rätt till rast för personalen, anser Cecilia Helldén, ombudsman på Vårdförbundet. Men helst av allt skulle hon vilja se samma kampanjer för dygnsvila som för rast.

— Brist på återhämtning mellan arbetspassen är det största hotet mot personalens hälsa och patienternas säkerhet, säger hon.