Beslutsfattarna måste tänka långsiktigt och satsa på förebyggande åtgärder. Hälso- och sjukvården bör få uppdrag och resurser för att arbeta förebyggande med breda hälsoundersökningar och rådgivning för ökad folkhälsa.

De slutsatserna dras i rapporten Kalorier kostar, som ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, gjort på uppdrag av finansdepartementet.

Samtidigt kommer Social­styrelsens nya nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som kommer att kräva att vården erbjuder rådgivning för att få människor att sluta röka, röra sig mer, äta bättre och dricka mindre alkohol.

Att det kommer att behövas ökade resurser när de nya riktlinjerna ska införas är helt klart, men på sikt visar beräkningar att kostnaderna för rådgivning är låga i förhållande till vinsterna i form av ett minskat behov av sjukvård och läkemedel.

Finansdepartementets rapport framhåller att ansvaret inte enbart vilar på sjukvården för att förbättra folkhälsan och minska antalet överviktiga. Det behövs även ett nytänkande när det gäller infrastruktur med till exempel investeringar i cykelbanor. Att satsa på fysisk aktivitet och bra matvanor i skolan ger effekter inte bara på barnen, utan även för föräldrarna.

I mixen av åtgärder tror utredarna också att ett kraftfullt instrument för att förändra människors levnadsvanor skulle kunna vara att styra skatterna så att det blir dyrare med läsk, godis, skräpmat och fett.

Landstingens satsningar på förebyggande hälsovård har hittills varit blygsamma på de flesta håll, men med den tunga rapporten från finansdepartementet och Socialstyrelsens nya riktlinjer ökar trycket på landstingen och regionerna att satsa mer på det förebyggande arbetet.