När Vårdförbundet var med och arrangerade en del i årets Kvalitetsmässa handlade det om vårdens kvalitet. Målgruppen var chefer och ledare och omkring 2 700 lockades till de tolv seminarierna. Som inrymde allt från Processtyrning i praktiken till Att leda med glädje och vilja.

Länspolismästare Carin Götblad inledde under rubriken Det moderna ledarskapet. Stockholms högsta polisbefäl, med en bakgrund som förskollärare, är inte intresserad av ledarskapsteorier, eftersom hon inte tror på schabloner.


— Chefer kan vara nästan hur som helst, huvudsaken är att deras engagemang är hundraprocentigt. Jag satsar på personlig mognad när jag rekryterar. Därför anställer jag chefer som är 45 år och äldre, sa hon.

Carin Götblad pratade om vikten av samverkan och om att ta tillvara medarbetares förslag till förbättringar. Det är bland dem det berör som de bästa lösningarna finns. Och lyckas hon inte få med sig anställda i samverkansgrupper genom att locka dem, tar hon till skrämseltaktik.

”Att skrämmas är en underskattad metod i svenskt ledarskap”, sa länspolismästaren och berättade om den gången hon gick ut på intranätet och informerade om de fyra som hade anmält intresse för att vara med i en samverkansgrupp, och om det stora inflytande de skulle få. Ett par dagar senare hade ytterligare 50 medarbetare anmält sitt intresse.

På seminariet Att leda på en fast värdegrund presenterade två värdegrunds­experter från Norrbottens läns landsting en verktygs­låda för att lyckas med värdegrundsarbete.

Värdegrundsarbete handlar om egna värderingar och att ständigt fråga sig: Handlade jag rätt? och om inte: Varför då? och Vad kunde jag ha gjort annorlunda? 


Avvikelserapporteringar är ett verktyg där patienternas missnöje ger viktig kunskap. ”Landstinget hade 188 ärenden i år som handlade om brister i bemötande. Alla lär oss något om hur vi utför vårt arbete”, sa Birgitta Andersson, en av experterna.


Landstinget använder också kvalitetsregister, patientenkäter, medarbetar­enkäter och medarbetarsamtal för att få veta att de arbetar med rätt saker och på rätt sätt. Men det kanske allra viktigaste för en chef som vill leda på en fast värdegrund är att skapa arenor, och tid, för reflektion. 


— Handledning i omvårdnad är ett viktigt verktyg för chefer som vill leda på en fast värdegrund. I hand­ledning, enskilt eller i grupp, kan medarbetare bearbeta situationer de har varit med om och på så sätt växa själva. Att växa i etisk medvetenhet är en utmaning för varje medarbetare, sa Birgitta Andersson.



Seminariet Att leda lidandet handlade också om vikten av att inte glömma etiken i ledarskap och vårdande. Ann Heberlein och Kersti Malmsten Gedda, båda med titeln teologie doktor, och överläkaren Astrid Seeberger talade om att ge röst åt det tysta lidandet i vården.


— Det finns en tyst nöd i Vårdsverige i dag. Resurserna räcker inte till alla och nödvändigheten av att prioritera leder till att vi inte ger vård på lika villkor. Och ju högre vi priviligierade ropar, desto större blir den tysta nöden, sa Kersti Malmsten Gedda.



Astrid Seeberger är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, på en avdelning för patienter med kroniska njursjukdomar. Sjukhuset bedriver ett värdegrundsarbete där medmänsklighet är honnörs­ordet. ”Ett ord som bara är skrutt om det inte praktiseras” sa hon. Och att praktisera det är att ge tid till vårdmöten. Vilket inte görs i dag.


— När tiden för patientmötet minskar, minskar tiden för det läkande samtalet. Ett gott samtal kan hjälpa patienter att stå ut med sitt lidande, sa hon.


För att kunna möta pati­enters lidande måste vårdare praktisera professionell empati, vilket innebär att klara en balans mellan närhet och distans. Man måste också att ha vågat möta, och lärt sig att hantera, sitt eget lidande.


— Vårdare ska känna med patienterna — men inte ta ta ifrån dem deras sorg. En kurator började gråta när patienten berättade sin historia. Det är att sätta sig själv och sina känslor i centrum, sa Ann Heberlein.



De ledare i vården som valde att avsluta sin kvalitetsmässa med seminariet om lidande fick en uppmaning med sig på vägen.


— Det är lätt att bli väldigt viktig för en lidande männi­ska. Fall inte för frestelsen att bli för viktig och håll inte mer än ni kan lova. Både sjuksköterskor och läkare vill vara omtyckta — det behövs empatisk precison för att kunna skilja på sina egna känslor och patientens.


Hur var kvalitetsmässan för chefer och ledare i vården?

Eva-Lena Eriksson, avdelningschef, Torsby sjukhus:
— Jag har påmints om hur viktiga vi ledare är i vården. Det kan kännas tungt på ett sätt, men också som en positiv utmaning eftersom vi kan bidra med så mycket för utvecklingen. Flera seminarier har varit bra. Till exempel det med Sven Wollter som talade om det positiva åldrandet. Jag har fått många kloka ord på vägen, och har knutit en del kontakter. Möjligen hade vi kunnat få mer tid till aktivt mingel.

Eva Berggren, chefssjuksköterska, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Solna.
— Som att läsa en god tidning. Dagarna har innehållit allt möjligt. Jag har lyssnat på samtal om att möta lidande i vården och på politikerutfrågningar. Att vara chef är ett eget yrke och man behöver den inspiration som en sådan här mässa ger i form av möten och seminarier. Bra också att specialistsjuksköterskornas kompetens kom upp. Det är viktigt att behovet av kunskap diskuteras.

Lisbeth Löpare Johansson, kvalitets- och utvecklingschef samt konceptansvarig för sjukvård, Hermelinens hälsovård, Luleå:
— Det ger energi att se alla goda exempel på ledarskap. Jag har fångats av diskussionen om vårdens uppdrag, apropå debatten om äldrevården. Och av samtalet om lidande som påminde om vikten att ha etiken som drivkraft. Här har erbjudits både djupa samtal och mingel. Men kanske kunde det ha varit fler minikurser som ger praktiska verktyg, som den om Lean i vården.