Straffbart misstag??Dom ska ge besked

Han kallades nonchalant och ansvarslös och vittnen menade att han saknade empati. "Jag gjorde inget fel, jag bedömde att Emil hade ångest" sa sjuksköterskan under rättegången.

Domen blir principiellt viktig anser både åklagaren och försvarsadvokaten. Den kommer att tydliggöra gränsen mellan misstag i vården och oaktsamhet som kan leda till fängelse?

— Jag tycker det är väldigt viktigt eftersom man sätter en gräns, man sätter ner foten från rättssidan. Sjuk-skötersk­an har så flagrant åsidosatt klara arbetsuppgifter att det straffbara i det måste prövas, säger åklagare Gunnar Fjaestad.

Den åtalade sjuksköterskans försvarsadvokat Björn Hurtig anser att domen blir principiellt viktig för alla som arbetar med telefonrådgivning eller har någon annan typ av ansvar för andra människors liv.

— Det handlar om var gränsen går mellan att göra fel och att göra ett fel som är straffbart, säger Björn Hurtig.

Vårdfokus följde rättegången som pågick i tre dagar vid Stockholms tingsrätt. Det gjorde även ett stort media­uppbåd samt anhöriga och vänner till Emil Linell.

Det var en tung stämning i rättssalen när ljudfilen spelades upp där Emil Linell flämtande gång på gång försöker förklara att han inte kan andas och att han svimmar hela tiden. Alla som lyssnar i efterhand har svårt att förstå varför inte ambulans larmades ut omedelbart och hur SOS-sjuksköterskan kunde hamna så fel i sin bedömning av Emil Linells symtom.

Ändå var det just det som hände. Sjuksköterskan blev inte klar över vad Emil hade för problem, han ”fick inte ihop pusselbitarna” och misstänkte redan på ett tidigt stadium att Emil hade drabbats av en panikattack. Alla frågor som han ställde därefter gick ut på att få den symtombilden bekräftad — i stället för att hålla öppet för andra alternativ.?

”Jag anser inte att jag har gjort något fel. I min värld, i den givna stunden där och då, var min slutsats att han hade svårt att andas för att han hade ångest”, sade sjuksköterskan i rätten.

SOS-sjuksköterskan tyckte att Emil lät förvånansvärt pigg, att han pratade med klar och tydlig stämma och att han andades utan problem. Att han flämtade tolkade sjuksköterskan som att Emil var uppjagad. När han ramlade omkull och det hördes dunsar tolkade sjuksköterskan det som att Emil sprang omkring i lägenheten. När Emil tappade telefonen tolkade han det som att han hade lagt på.

I efterhand är det obegripligt. Även sjuksköterskans advokat Björn Hurtig sa att ”ingen kan undgå att förfäras och må dåligt när man lyssnar på ljudfilerna”. Åklagarsidan var mer rakt på sak och beskrev sjuksköterskan som flagrant nonchalant, ansvarslös och utan empati.

I förhören sa sjuksköterskan att han förstår familjens sorg, men han har inte med vett och vilja underlåtit att ge Emil ambulans. Han hänvisade också till att det är många som ringer in och både vädjar och hotar och att det inte är ovanligt att inringare har panik­ångest.

Om det var ett misstag som sjuksköterskan begick den där natten eller om det var oaktsamhet blir avgörande för hur rätten dömer. Avgörande blir också om rätten bedömer att Emil hade överlevt om han snabbt fått ambulans. Åklagaren Gunnar Fjaestad hävdade att om sjuksköterskan hade skickat en ambulans direkt skulle den ha varit på plats 6.05 på morgonen. Att Emil levde då vet man eftersom han fortfarande pratade med SOS Alarm.

Men försvarsadvokaten Björn Hurtig ansåg att det saknas direkt orsakssamband mellan Emils död och sjuksköterskans underlåtenhet att skicka ambulans.

— Självklart hade Emil haft större chans att överleva om han fått ambulans tidigare, men man kan inte säkert säga att han skulle ha klarat sig. Därför kan man inte säga att sjuksköterskans agerande vållade Emil Linells död.

SOS Alarm valde tidigt att lägga hela skulden på den enskilda sjuksköterskan, men i rättegången framkom att det har funnits otydliga rutiner hos företaget. Det var praxis att alltid larma ut om en patient inte svarar i telefon när man ringer tillbaka, men regeln fanns inte tydligt nedskriven.

Enligt den åtalade sjuksköterskan var det också praxis att sjukskötersk­orna i huvudsak ska använda sig av sin egen kompetens och erfarenhet och att beslutsstödet Medicinskt index inte alltid behövde användas, utan ska vara ett stöd om man är osäker.

I vittnesförhören slog samtliga chefer från SOS Alarm fast att Medicinskt index inte får frångås om man inte kan motivera det och då ska det dokumenteras varför man gör det. Påverkan på vitala parametrar: andning, cirkulation och medvetande, ska alltid leda till hög prio och att ambulans larmas ut, enligt vittnesmålen.

Men försvarsadvokat Björn Hurtig pekade på att andning, svimningskänslor och domningar enligt Medicinskt index också kan tolkas som akut ångestanfall och då bedöms som mindre allvarligt. Att sjuksköterskan hamnade fel kan förstås ur den synvinkeln, menade han.

Under rättegången var den åtalade sjuksköterskan till synes oberörd, men enligt Björn Hurtig mår han inte alls bra.

— Det här är jobbigt för honom så klart. Emil är ju död, det är väl det värsta. Sen är han själv åtalad. Hela hans sociala tillvaro är helt upp och nervänd. Han och hela hans familj har varit utsatta för hot, det har varit ett veritabelt helvete.