Att det långvariga hälsoarbetet har minskat dödligheten och motverkat kroniska sjukdomar ser Lars Weinehall än så länge mest som bieffekter. Han är läkare och professor vid Umeå universitet och ledde uppbyggnaden av de omtalade hälsoundersökningarna i Västerbotten.

— Vi satsar egentligen inte på prevention som ett sätt att minska dödligheten, även om det blir en konsekvens, utan det är resan genom livet som är det viktiga, säger han.

Så trots att det finns forskning som visar att satsningen varit lyckad i form av en friskare befolkning så värjer han sig lite för alla frågor om mätbara resultat.

— Under de 25 år som vi har arbetat med det här har man alltid försökt värdera resultaten i minskad dödlighet, men jag vill nog hellre tala om ökad möjlighet, för det handlar om att ge människor stöd att göra förändringar som förbättrar deras livskvalitet.

Men ändå. När Västerbottens hälsoundersökningar startade 1985 låg länet högst i landet när det gällde dödlighet i hjärt­infarkt, i dag finns man bland de lägre. En rad hälsofaktorer har dessutom förbättrats: minskat bruk av tobak, bättre värden på blodtryck, glukos och blodfetter och i viss mån ökad fysisk aktivitet.

Det bygger förstås på att de 40- 50- och 60-åringar som kallas verkligen kommer och numera är det hela 70 procent som dyker upp.

— Det har ökat hela tiden under de senaste åren och det är unikt. Västerbottningarna uppfattar hälsoundersökningarna som en naturlig och viktig del av sitt liv, säger Lars Weinehall.

Men andra landsting har inte följt efter. Varför lyckades just Västerbotten?

Lars Weinehall menar att Västerbottens dåliga utgångsläge är en viktig orsak. Att hälsoprojektet har varit intressant för både forskare och kliniker är en annan del och med alla data som har samlats in har dessutom de som planerar vården tjänat på det.

— Sedan kanske det var ett tidsfönster, vi kom i gång innan 90-talets ekonomiska kris.

Satsningen har dessutom hela tiden varit ett gemensamt projekt för alla politiker, oavsett färg och de trots allt begränsade kostnaderna har sällan ifrågasatts.

— Nej, politikerna har haft uppfattningen att det här är viktigt för befolkningen och det är ändå bara någon tiondels procent av landstingets totala budget, säger Lars Weinehall.

Hälsoundersökningarna genomförs av distriktsskötersk­orna på vårdcentralerna, fast i Västerbotten heter de hälsocentraler. Lars Weinehall döljer inte sin stolthet över den kompetens som distriktssköterskorna har utvecklat på det här området genom åren. Det handlar naturligtvis om erfarenhet, men också om ett ständigt pågående arbete med fortbildning.

— Vi har internat varje år där alla som arbetar med det här träffas och diskuterar forskningsnyheter, nya dieter, träningsråd och olika metoder. Det är viktigt att ha bra fortbildning så att man kan ha ett professionellt förhållningssätt till alla nya rön som dyker upp på området.

I ett pilotprojekt har man kallat även 70-åringar till hälso­kontroller, men än finns inget beslut om att införa det på bred front. I dagens ekonomiska läge är det lite för tufft även för ett landsting som vill satsa på hälsa och har en vision om att 2020 ha ”världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning”.