Tänk dig att du kommer hem från jobbet fylld av energi. Mötet med människorna i ditt team har gett dig både glädje och kunskap och tillsammans har ni uträttat mer än vad var och en hade kunnat göra på egen hand. Du känner dig uppåt och berikad av det som ni har åstadkommit tillsammans.


En utopi? Nej, inte alls menar Håkan Sandberg som är docent och universitetslektor i vårdpedagogik vid Mälar­dalens högskola.


— Mötet mellan människor ska ge mer än det tar och många människor har varit med om perioder i livet när det har känts så.



Håkan Sandberg borde veta vad han talar om. Han har forskat och skrivit om teamarbete i 25 år och mött mängder av team framför allt inom vård och omsorg — både sådana som fungerar bra och ännu fler som fungerar dåligt av olika skäl. Det har lett honom till en övertygelse om att samarbetet på arbetsplatsen är otroligt viktigt för personalens hälsa. 


— Det pratas mycket om olika orsaker till att anställda mår dåligt; arbetsbelastning, dåliga chefer, för lite resurser, stress och annat. Jag menar att samarbetet är en av de mest avgörande faktorerna för hälsan.

Han har till och med skapat ett nytt begrepp inom teamforskningen: samarbetshälsa. 


Ett bra teamarbete är positivt för hälsan medan ett dåligt samarbete påverkar oss negativt. Det låter självklart, men vad är det som gör att ett team fungerar dåligt och hur förändrar man det?



Två saker är grundläggande för att teamarbete ska fungera, menar Håkan Sandberg:


  1.  Synergi. Att arbeta i team ska skapa samarbetsvinster. Genom att arbeta tillsammans skapar vi mer än vad var och en kan göra ensam. Det betyder att ett team ska bestå av personer som var och en bidrar med sin speciella kompetens för att helheten ska bli bra.

  2.  Målbild. Teamet måste ha tydliga och gemensamma mål för sitt arbete. Målen ska vara realistiska och gå att bedöma mot de resultat som uppnås.


Men det är mycket som kan sätta käppar i hjulet och göra att teamarbetet inte alls känns lustfyllt. Medlemmar av ett team kan känna att målen är otydliga, att det råder olika uppfattningar om varför och hur arbetet ska utföras, att det finns spänningar och irritation inom gruppen och att var och en skulle göra ett bättre jobb på egen hand.


— Jag vill påstå att det sällan handlar om bristande kompetens eller otillräckliga resurser som gör att teamarbetet inte fungerar, utan det är framför allt brist på styrning och ledning, säger Håkan Sandberg.


Chefer som inte är närvarande eller som ger för lite feedback på teamets arbete är vanliga problem och det kan vara förödande om uppdraget är diffust och ledningen otydlig. Finns det dessutom individer i teamet som är starkt självhävdande och driver sina egna särintressen riskerar samarbetet att brista helt.

Resultatet kan bli att var och en jobbar för sig eller att teamet splittras i mindre grupper.
Resultatet kan också bli att människor sjukskrivs för att de inte orkar med de spänningar och konflikter som uppstår. Håkan Sandberg funderar över om de många sjukskrivningarna i slutet på 1990-talet kan ha ett samband med att det var den period då det skedde en stark ökning av teamarbetet. Det är krävande att arbeta i team och det sliter när det inte fungerar bra.


När det fungerar kan det däremot vara både inspirerande och positivt för vår hälsa. Ett bra samarbete är njutbart och det ger en kick att se resultatet av något som en grupp har åstadkommit tillsammans, menar Håkan Sandberg.



En del av sin tid ägnar han numera åt att med forskning som grund utveckla team som vill fungera bättre; vilka är målen, vilka förutsättningar lever teamet med och vilka konkreta lösningar krävs för att nå målen?

Håkan Sandberg betonar att en sådan kartläggning kräver ordentligt med tid. Det krävs också att deltagarna upplever sig som jämbördiga även om de har olika roller inom gruppen. Dessutom behöver chefen vara både modig och lyssnande.

— Jag brukar säga att den chef som tar in mig som rådgivare måste vara beredd på att själv bli ifrågasatt. Det är inte alla som klarar det.