Norska löner svåra att matcha

Cheferna får erbjuda studiebidrag och ett utvecklande arbete. Men när det gäller lön och arbetstider sätter högsta ledningen stopp.

Bristen på specialistsjuksköterskor vid Astrid Lindgrens barnsjukhus utanför Stockholm består. De båda cheferna Pia Lindberg och Kristina Lundberg vet vad de skulle vilja erbjuda dem.

— Konkurrensmässiga löner och fler händer i vården. Specialistsjuksköterskor har hög arbetskapacitet, men det finns gränser för vad de hinner med, säger Pia Lindberg.?

Kristina Lundberg håller med.?

— Jag skulle vilja erbjuda ett större lönelyft och till exempel tjänster där man vissa veckor jobbar dagtid, kanske som utbildare eller mentor, säger hon.??

Pia Lindberg är vårdchef på neonatalsektionen och Kristina Lundberg är chefssjuksköterska på infektionsavdelningen. ?

På neonatalintensiven är 75 procent av sjuksköterskorna specialistutbildade — till barn- och intensivvårdssjuksköterskor eller barnmorskor. Det kanske inte låter så lite, men på en avdelning som vårdar barn födda före vecka 27,innan de egentligen är färdiga för livet, och där personalen har långvarig kontakt med föräldrar i kris — där borde siffran vara hundra procent. Det är också ett krav som vårdcheferna skulle vilja ställa, men de måste kunna erbjuda vård till svårt sjuka barn och det finns inte specialistutbildad personal att tillgå.?

Bristen på specialistsjuksköterskor gör rekryteringen tidskrävande. Kravet på erfarenhet släpper de inte, men båda anser att specialistutbildning ger en större förståelse för arbetet.?

— Den ger fördjupad kunskap, och därmed större ödmjukhet och förståelse för vad du håller på med. En förmåga att förutse vad dina handlingar får för konsekvenser. Vad händer till exempel med den lilla kroppen när du sprutar in högpotenta läkemedel. Det gäller också att kunna handskas med makten över människors liv, säger Pia Lindberg.?

Kristina Lundberg på infektionsavdelningen ser också skillnaden på medarbetare med och utan specialistutbildning.?

— Att vårda barn skiljer sig från att vårda vuxna. Dia­gnoser, symtom, doseringar — det är mycket som är annorlunda. Man måste kunna möta barnet på dess utvecklingsnivå och ha förståelse för hur det reagerar på sjukdom. Dessutom måste man kunna bemöta oroliga föräldrar, säger hon.

Bristen på specialistutbildade sjuksköterskor innebär att vården inte har den goda kvalitet som den borde ha. Den kan till och med vara ett hot mot patientsäkerheten. För intensivvården innebär den att de inte kan ha full beläggning. Egentligen har de plats för tolv svårt sjuka barn, men kan bara ta emot åtta.?

Karolinska universitetssjukhuset, som Astrid Lindgrens barnsjukhus tillhör, försöker att höja intresset för specialistutbildning till barnsjuksköterska genom att erbjuda ett studiebidrag. Den som utbildar sig på helfart får 12 000 kronor i månaden. 6 000 kronor i månaden, samt halvtidsarbete, får den som väljer att göra det på halvfart. Motprestationen är en förbindelse att arbeta på sjukhuset minst ett år efter utbildningen.??

När det kommer till löneförhöjning håller sig de båda cheferna till sjukhusets policy. Sjukhusledningen vill inte ha ett system där kliniker konkurrerar om personalen genom att bjuda över varandra. En barnsjuksköterska på Astrid Lindgrens barnsjukhus får 1 000 kronor mer efter utbildningen, och efter ett år får hon, eller han, ytterligare 1 000 kronor. På neonatal, som har sjuksköterskor med tre olika specialistutbildningar, ser villkoren därför olika ut. Barnsjuksköterskor får inte omförhandla sin lön efter avslutade studier, medan intensivvårdssjuksköterskor och barnmorskor direkt erbjuds minst 25 000 kronor i månadslön.?

— Det kan innebära 3 000 till 4 000 kronor mer i månaden, vilket inte är så illa. Men det är en orättvisa mot barnsjuksköterskorna och gör det svårt att ge dem konkurrensmässiga löner, säger Pia Lindberg.?

Båda cheferna berättar också om utbyggda introduktionsprogram och kompetensutveckling anpassad till specialisternas kunskapsnivå. På neo­natal har de lagt pannorna i djupa veck för att se vad de kan erbjuda. Sjuksköterskorna där kan få rotation mellan intensivvård och samvård, och särskilt utbildade handledare. ?

Det räcker inte.

?— 80-talisterna som kommer ut i arbetslivet har högre krav än vad 50- och 60-talister hade. De stannar inte 20 eller 30 år på en arbetsplats för att de trivs, och de är måna om att få ihop sina ”livspussel”, säger Pia Lindberg.

Många som utbildar sig till barnsjuksköterskor stannar sitt år för att sedan gå vidare till privata barnläkarmottagningar, barnavårdscentraler eller skolhälsovård. Det som lockar är arbetstiderna. Intensivvårdssjuksköterskor slutar av andra skäl.?

— Den som vill arbeta inom intensivvård är inte intresserad av att byta mot en liten läkarmottagning. Här pratas det i stället om att dra till Norge. Våra sjuksköterskor är otroligt attraktiva på arbetsmarknaden. Det är ett hot mot oss, säger Pia Lindberg.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida