Nätverket Sms livräddare startade för snart ett år sedan, men ännu går det inte att dra några slutsatser av effekten. Oddsen är dystra: 3 700 misslyckanden på 4 000 upplivningsförsök, av totalt 10 000 hjärtstopp i Sverige varje år. Kvar finns 300 överlevare. Men de kan bli fler. Ett försök är tjänsten Sms livräddare.

Sedan våren 2010 har frivilliga kunnat anmäla sig för att bli livräddare som är standby i Stockholms innerstad. Enda kraven är utbildning i hjärt-lungräddning, HLR, och att personen bor eller arbetar inne i Stockholm.

Så fort ett 112-larm om misstänkt hjärtstopp kommer in får alla anslutna som befinner sig inom 500 meter från larmplatsen ett sms med instruktioner om var den akut sjuka finns. Målet är att hinna dit så fort som möjligt för att påbörja HLR.

Tiden mellan hjärtstopp och behandling är avgörande för den drabbades chans till överlevnad. Varje minut utan behandling ökar risken för dödlig utgång med tio procent. Efter fem minuter är sannolikheten stor att den drabbade fått irreversibla hjärnskador och efter tio ligger personens öde i händerna på högre makter.

Den som är nyfiken på hur väl sms-livräddarna lyckats med sitt uppdrag får ge sig till tåls. Säkert är att många kommer fram före ambulansen — nästan varannan gång i de 92 sms-larm som skickades ut mellan maj och september — men det finns inga indikationer på att överlevnaden påverkats.

— Vi har inte studerat överlevnadseffekterna eftersom det är för få fall, säger David Fredman, sjuksköterska och en av initiativtagarna till Sms livräddare.

Däremot kan pilotstudien ses som ett lyckat test på att tekniken fungerar i stor skala för att få fram hjälp till platsen innan ambulansen kommer. En del av larmen handlar dessutom om annat än rena hjärtstopp, till exempel berusade människor eller någon som inte öppnat på länge med posthögar vid dörren.

— Om personen ligger avliden sedan länge i sin lägenhet spelar det liksom ingen roll vem som kommer, förklarar han, och uppskattar att 60 procent av sms-larmen handlat om hjärtstopp.

Innan några slutsatser kan dras måste fler riktiga hjärtstoppsfall studeras, minst några hundra. Helst ska också ett urval göras, med kontroll- och interventionsgrupp.

Är det inte oetiskt att randomisera när det gäller möjligheten att rädda ett liv?

— Hade vi sett goda resultat på överlevnaden redan nu hade vi kanske inte behövt randomisera, men vi vet egentligen ingenting om effekten. Med randomisering hoppas vi kunna påvisa att det är just sms-livräddarna som påverkar.

Hittills har över 2 300 personer anmält sig till tjänsten. Ofta handlar det om vårdpersonal, poliser eller personal från räddningstjänsten. Men där finns också folk från finansbolag, banker, pr-byråer, taxibolag och rörmokare.

Intresset har varit så stort att det till och med finns de som anmält sig fast de inte bor i länet.

— Det är ett par hundra som inte riktigt läst innantill. Men det visar ju att de vill väl.

Eller så kan det tolkas som att de förbereder sig för en framtida utvidgning av tjänsten. Inför hösten finns förhoppningen att projektet ska vara aktivt i hela Stockholms län. Slår det väl ut ligger flera delar av Sverige på tur. Där det är mindre tättbefolkat kan insatserna bli mer avgörande, men larmradien på 500 meter måste utökas.

— Många kommuner hör redan av sig och vill implementera tjänsten hos sig direkt, men vi tycker att den måste utvärderas först. Men det är klart att om projektet visar sig effektivt så vill vi att den kommer hela Sverige till nytta, säger David Fredman.