Kent Stening är sjuksköterska, universitetsadjunkt och initiativtagare till utbildningen i forensisk omvårdnad vid Linnéuniversitetet.


Handlar forensisk omvårdnad alltid om våld?


— Det som skiljer den från annan omvårdnad är våldet. Patienten hade inte kommit till vården om inte våld funnits med i bilden. Det ger ytterligare ett perspektiv till den vanliga omvårdnaden, och det blir ett problem eftersom de verktyg som behövs för att vårda våldsutsatta patienter ofta saknas i vården. Forensisk kunskap innebär att veta var man ska leta efter subtila tecken på att patienten har varit utsatt för våld, att ställa rätt frågor, att notera rätt saker och dra rätt slutsatser.


— Forensisk omvårdnad innebär att även ta hänsyn till patientens rättsliga behov. Som att säkerställa bevis och veta när man ska anmäla ett brott eller inte.


Du tog initiativ till att starta utbildningen i forensisk omvårdnad. Varför?

— Jag har ett förflutet som psykiatrisjuksköterska och när jag vidareutbildade mig inom ämnet biomedicin och läste patologi blev jag intresserad av forensisk utbildning. Då fanns bara internetbaserade utbildningar i USA och det var inte något alternativ för mig. 


— Ungefär samtidigt diskuterade ledningen här på Linnéuniversitetet olika möjligheter till vidareutbildning för sjuksköterskor. När vi insåg att många av lektorerna hade forskat kring våld bestämde vi oss för att utbildningen skulle handla om forensisk om-vårdnad.


Har din syn på ämnet ändrats efterhand?


— Ja. Från början höll vi oss mycket till det rättsmedicinska perspektivet, men ganska snart insåg vi att det inte är inom rättsmedicin som sjukskötersk­an befinner sig. Utbildningen måste vara anpassad till sjuksköterskans vardag och plocka upp de problem hon möter i omvårdnadsarbetet. Nu vill vi ge kompetens om spårsäkring och underlätta kontakterna med polis och kriminaltekniker.


Finns det ett spänningsfält mellan sjukvård och rätts­väsende?

— Det kan det finnas. Polisen kan till exempel fråga efter dokumentation som inte sjukvården får lämna ifrån sig. Eller en sjuksköterska kan vara osäker på om hon ska anmäla ett brott eller inte. Vi är två olika myndigheter med olika uppdrag och patienten kan hamna mellan två stolar — därför är det bra om det finns specialistutbildade sjuksköterskor som vet var gränsen går och hur kommunikationen kan underlättas.