Hur kunde det bli så här?

Spe­cial­ist­­sjuk­­sköt­er­skornas löner är på väg att bli en mardröm för landstinget i Kronoberg.?Här tjänar erfarna under­sköterskor mer än sjuksköter­skor med specialist­utbildning.?

Iggy Pops discodänga Wild one strömmar ut ur högtalarna i den moderna operationssalen på universitetssjukhuset i Växjö. ?Patienten Stefan Petterson ska snart sövas och får beröm av narkossjuksköterskan Ulla Svanström för sina fina hjärtslag och fräscha hy. Hon pratar med honom om barnbarn, Danmark och sovmorgnar. Patienten i fokus. Han skrattar och verkar trygg.??

Här finns inte mycket att klaga på just nu – förutom en sak. Med 24?200 kronor i månadslön är Ulla Svanström en av 20 specialistsjuksköterskor på sjukhusets iva-, operations- och anestesiavdelningar som har lägre lön än den högst betalda under­sköterskan.?

—?Jag har jobbat 12 år som sjuksköterska och tre år som specialist och har lika mycket i lön som en undersköterska med gymnasieutbildning. Något är allvarligt fel, säger hon med eftertryck.??

Specialistsjuksköterskorna har varit missnöjda med sina löner i många år. Men det var först när Vårdförbundets förtroendevalda Margaretha Lindqvist gjorde en lönekartläggning på anestesikliniken som det stod klart att det till och med finns undersköterskor som tjänar mer.?

Vad är det för mening med att utbilda sig till specialistsjuksköterska när inte utbildning lönar sig? Tomma utbildningsplatser på Linnéuniversitetet tyder på att allt fler låter bli. ?

Lena Gustavsson, avdelningschef på intensivvårdsavdelningen, har under våren brottats med att få ihop schema och bemannig.?

—?Titta på bristen på specialistsjuksköterskor här på iva och i resten av landet. Det måste finnas en anledning till det, säger hon.?

I sina löneanalyser har hon åtskilliga gånger lyft fram svårigheterna med att rekrytera personal. Hon har fått gehör från landstingsledningen för en satsning på högre ingångslöner för specialistsjuksköterskor. Men det har i stället skapat nya orättvisor då äldre, mer erfarna halkat efter i löneutvecklingen. I dag händer det att nyutexaminerade handleds av mer erfarna kolleger som tjänar lika mycket som de själva gör.?

Hur har det kunnat bli så här? I ett ljusgult landstingshus på andra sidan Linnéparken har Christina Wennberg, förhandlingschef, laddat upp med statistik och broschyrer för att förklara hur Kronoberg jobbar med lönebildning. ?

—?Kompetens ska löna sig, det är vår strävan, säger hon.?

I ett försök att förklara varför det ser annorlunda ut i praktiken svänger samtalet över på ekonomi. Specialistsjuksköterskorna är en stor grupp, en liten lönehöjning innebär ökade utgifter på många miljoner kronor, kakan ska räcka till alla, och så vidare.?

Men Christina Wennberg berättar också om cheferna som tycker att det är svårt att sätta lön. Detta är en viktig förklaring till att lönespridningen inte är tillräckligt stor ute på avdelningarna, enligt landstingsledningens egen analys.??

I 2010 års chefs­enkät önskade 55 procent av Kronobergs chefer mer stöd i arbetet med löneprocessen. Därför satsar landstinget i höst på en utbildning. Cheferna ska stärkas och få mer kunskap om hur lönen kan användas som ett verktyg för att utveckla verksamheten.?

—?Cheferna behöver bli modigare och våga sprida ut lönerna, där måste vi stötta dem mer, säger Christina Wennberg.?

Resonemanget i landstingshuset, att löneläget skulle bero på chefernas rädsla för att ge vissa mer och andra mindre, håller inte avdelningschefen Lena Gustavsson med om. Enligt henne är problemet att det inte finns tillräckligt mycket pengar att fördela. Lönerna sätts utifrån de anställdas bidrag till verksamheten. Men med en mager summa pengar blir svängrummet litet.?

—?Det är de riktigt duktiga sjuksköterskorna som söker sig till iva, operation och anestesi. De är högpresterande. De tycker att de gör ett bra jobb. Och det gör de också — men alla gör det, säger hon.??

Någon som länge följt diskussionen om lönerna i landstinget är Jan Bärtås, lokalreporter på Smålandsposten. Han är själv utbildad biomedicinsk analytiker, men valde att omskola sig till journalist eftersom han tröttnade på att bara ha en arbetsgivare att välja på – landstinget.?

Han beskriver landstinget i Kronoberg som typiskt småländskt. Här ska man gneta och inte förhäva sig. På 1990-talet gick dåvarande landstingsledningen så långt att de införde en policy som sade att landstinget inte skulle vara löneledande. Då styrde S-politiker med nära band till fackförbundet Kommunal.?

—?Då upplevde jag att sjuksköterskorna kom vid sidan om, säger Jan Bärtås.

I dag leds landstinget av en borgerlig majoritet, som i opposition var tydlig med att utbildning ska löna sig. Men Jan Bärtås tycker att politikerna fortfarande och alltför lätt frånsäger sig ansvaret för specialistsjuksköterskornas löner genom att hänvisa till att de inte vill lägga sig i lönerörelsen.?

Nu börjar verkligheten komma ikapp. Arbetsgivaren, som tidigare varit van vid att specialistsjuksköterskor söker sig till attraktiva tjänster på intensivvårdsavdelningen, trots låga löner, ser nu en yngre generation sjuksköterskor flytta till Norge, eller börja pendla till sjukhusen i Malmö och Helsingborg.

Bristen har fått landstingspolitikerna att vakna och utlova förändring. Men först nästa år kommer en rejäl satsning på specialistsjuksköterskornas löner, enligt Suzanne Frank (M), ordförande för landstingsstyrelsen i Kronoberg.?

Resultatet av jämförelsen mellan undersköterskornas och specialistsjuksköterskornas löner har också överraskat Vårdförbundet, som får kritik. Framför allt kritiserar sjuksköterskorna sitt förbund för att inte ha velat lyfta fram specialistsjuksköterskorna som grupp och för att ha förhandlat fram dåliga löneavtal jämfört med fackförbundet Kommunal.

Gisela Bertilsson, avdelningsordförande för Vårdförbundet i Kronoberg, slår tillbaka. Det är arbetsgivaren som sätter lönerna, inte facket, säger hon.

—?Det vi kan ta på oss är att vi misslyckats med att få arbetsgivaren att inse vikten av att ge marknadsmässiga löner till personer med kunskap och kompetens som de behöver.?

Vad är en specialistsjuksköterska värd? På anestesikliniken i Växjö har personalen äntligen lyft på locket och börjat prata om det känsliga ämnet lön.

Narkossjuksköterskan Jenny Backe berättar att hon aldrig förstått varför hon tjänar 24?200 kronor i månaden. Den enda motiveringen hon fått till sin lön är ”det finns inte mer pengar”.?

Kollegan Samuel Westh, som har en månadslön på 23?500, vill bli jämförd med andra som också läst fyra år på universitetet – inte med undersköterskor.