Lilla pappa. När Lucas — bokens Lucas stavar med c — minns sin far tänker han just så; lilla pappa. De två orden rymmer så mycket ömhet att man som läsare blir alldeles varm om hjärtat.

Föräldrarna skilde sig när Lucas var liten och han bodde hos båda. Lucas pappa var inte på något sätt en mönsterpappa. Han var bra på att leka, men inte på att ta ansvar. Goda dagar spelade han långa invecklade schackpartier med sonen. Andra dagar hängav han sig maniskt åt sina matematiska funderingar och glömde tid och rum. Han lät hemmet förfalla och försvann själv in i alkoholismen. När Lucas var 14 år kastade pappan plötsligt ut honom och bytte låset i dörren. Kanske var det ett försök att rädda sonen från en olämplig uppväxtmiljö, men för tonårspojken kändes det som ett obegripligt svek.

En dag ringer Lucas telefon, pappan har drabbats av en hjärtinfarkt. Lucas kommer till sjukhuset med schackspelet i högsta hugg, men pappan har redan avlidit. Där står han med sin döde far och ska plötsligt ta farväl, och Lucas vill förstå. Han ber till och med om tillstånd att få vara närvarande vid obduktionen av fadern.


Döden & co är en roman om att försöka sortera sina minnen, om att förstå och gå vidare när tillvaron slagits i bitar och döden kommit alldeles för nära. P S-K