Klockan 10 på förmiddagen börjar team två. Sjuksköterskan Sara Bergström knäpper fast teamskylten på sin rock och går till teamets gemensamma arbetsrum tillsammans med den läkare och undersköterska som hon ska arbeta med i dag.


Sara Bergström beskriver teamarbetet som varierande, roligt och utmanande och tycker att hon lär sig mycket genom att arbeta tillsammans med läkare. Dessutom tror hon att patientsäkerheten blir högre tack vare kommunikationen i gruppen. På frågan om vilka nackdelar som finns funderar hon länge.


— Om det är väldigt mycket att göra kan jag känna att det kanske skulle gå snabbare om vi delade på oss och jag har hört att en del tycker att det gick fortare förut.



Den första utvärderingen av team­organisationen visar också att personalen inte är övertygad om att det är mer effektivt än det gamla arbetssättet. Många anser tvärtom att de hann göra mer förut. Samtidigt visar objektiva mätningar att de faktiskt inte hann ta hand om fler tidigare och att patienternas tid på akuten minskat något.


— Jag tror att man förväxlar att ha många bollar i luften med att vara effektiv. Tidigare sprang man fortare och startade mycket, men kanske slutförde man inte allt, säger Ulrica von Thiele Schwarz, psykolog och ledare för det forskningsprojektet som gör en vetenskaplig utvärdering av införandet av teamarbete på akuten.



Det har snart gått ett år sedan det nya arbetssättet infördes på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Precis som vid alla större organisationsförändringar finns både positiva och negativa erfarenheter och skilda åsikter bland personalen om hur det fungerar. För att kartlägga det mer i detalj startade en vetenskaplig utvärdering när teamarbetet infördes. En grupp forskare studerar både objektiva fakta och personliga erfarenheter hos patienter och personal.


— Det saknas forskning som studerar teamarbete över tid. Ofta görs en snabb utvärdering ganska snart efter införandet, men vi kommer att följa det här från flera håll under minst tre år, säger Ulrica von Thiele Schwarz.

Det är fyra huvudfrågor som står i centrum:


  1. Patientsäkerhet.

  2. Effektivitet. 

  3. Personalens arbetssituation. 

  4. Patienternas upplevelse av bemötande och väntetider.


 

— Meningen är att teamarbetet ska öka patientsäkerheten eftersom tre yrkesgrupper arbetar tillsammans kring patienten. Risken minskar för att viktig information missas eller glöms bort, säger Ulrica von Thiele Schwarz.



Dagens första patient för team två är en äldre kvinna som har känt sig allmänt dålig med yrsel och trötthet den senaste tiden. Medan patienten väntar i undersökningsrummet diskuterar teamet i sitt arbetsrum vad som ska göras och hur de ska lägga upp arbetet.


Arbetsrummet är teamets bas, här samlas de och går igenom arbetet och hit återvänder de efter varje patientundersökning. Från klockan 12 arbetar sammanlagt fyra team på akuten, varje grupp har sitt eget arbetsrum och två undersökningsrum.


Teamet går in till patienten tillsammans. Läkaren ställer frågor och undersöker, sjuksköterskan tar prover och undersköterskan gör kontroller.



— Genom att vi arbetar samtidigt kan läkaren snabbt få information om patienten till exempel har feber. Som sjuksköterska får jag också mycket mer information om patienten redan från början eftersom jag är där när läkaren gör sin undersökning, säger Sara Bergström.


Hur effektivt det är kommer det insamlade materialet av antalet patienter, väntetider och annat att utvisa så småningom. Men teamarbete har inte införts för att spara personal och det krävs full bemanning om det ska fungera optimalt, säger Charlotta Lindström som är sjuksköterska och gruppchef.


— Det märks tydligare nu om någon är borta, det får inte saknas folk om vi ska klara arbetet. Men det är bra för det sätter också press på ledningen.

Ulrica von Thiele Schwarz poängterar att ledningen har en mycket viktig uppgift att hela tiden följa upp förändringsarbetet eftersom det handlar om en ständigt pågående process som egentligen aldrig blir ”klar”. Sedan starten har alltifrån för få telefoner till samordningsproblem dykt upp och krävt lösningar. Ledningens uppgift är också att aktivt efterfråga personalens synpunkter och ta hand om dem på ett bra sätt.


— Människor är logiska och gör det som funkar, det som inte fungerar måste man göra något åt.