När ingenting annat hjälper ringer läkare runt om i landet till Elisabeth Norin, docent i mikrobiell ekologi vid Karolinska institutet i Stockholm, och ber att få lite avföring. Det gamla ordspråket ”lite skit rensar magen” verkar vara en bokstavlig sanning.

— Sedan mer än tio år tillbaka odlar vi en feceskultur från en helt frisk kvinna och det är den vi delar med oss av, berättar Elisabeth Norin.

Hittills har ett hundratal patienter fått lavemang med den kulturen. De flesta har blivit friska. En studie på Södersjukhuset på 28 patienter med Clostridium difficile-diarré resulterade i att 20 blev friska och fyra blev bättre.´

Avföringslavemang är ingen ny metod, den sägs ursprungligen komma från gammal kinesisk läkekonst och används i dag med framgång här och var i världen. I Sverige är det numera en ganska etablerad metod bland gastroenterologer.

På infektionskliniken i Växjö har svårbehandlade patienter fått avföring från anhöriga sedan tio år tillbaka. Först kontrolleras att donatorn inte bär på några sjukdomsframkallande bakterier och därefter blandas en mindre mängd avföring med cirka en och en halv liter vätska och ges till patienten i form av ett lavemang. Vips så flyttar en mängd goda bakterier in hos patienten och återställer tarmfloran.Det går fort, är enkelt och fungerar nästan alltid.

Problemet är bara att det finns så lite forskning om hur och varför det fungerar eller vilka bakterier det är som patienten får med lavemanget. De bakterier det handlar om finns i nedre tunntarmen/övre tjocktarmen. De är strikt anaeroba, vilket betyder att de inte tål syre. Det gör dem extremt svårodlade och det är svårt att ta reda på vad det är för bakterier med traditionell mikrobiologisk forskning.

— Den feceskultur som vi odlar här på Karolinska innehåller inte salmonella, shigella eller andra sjukdomsalstrande bakterier, men annars vet vi faktiskt inte vad det är vi odlar, berättar Elisabeth Norin.

Därför har de nu i samarbete med Smittskyddsinstitutet startat ett forskningsprojekt för att med genetiska metoder avgöra vad det är för bakterier. En liten bit av bakteriernas dna analyseras för att identifiera dem.

I ett annat projekt tillsammans med Statens lantbruks­universitet arbetar forskarna vid Karolinska med att försöka frystorka bakterierna för att kunna göra en kapsel och därmed underlätta behandlingarna.

Feceslavemang används framför allt vid återkommande Clostridium difficile-diarréer, som är en vanlig komplikation vid användning av bred­spektrumantibiotika. Men det finns exempel på att patienter med ulcerös kolit har blivit friska med metoden, berättar Elisabeth Norin.

Forskning pågår också om behandling med avföring skulle kunna hjälpa mot övervikt och diabetes. Teorin är att feta och överviktiga har en annan tarmflora än normalviktiga personer (läs mer på sidan 36). I en holländsk studie prövade forskarna att ge avföring från smala personer till överviktiga som hade förstadium till diabetes. Resultatet blev att både blodfetter och insulinkänslighet förbättrades.