Sämre hälsa men bättre mående efter brustet aneurysm

Orken sviktar ofta efter ett brustet aneurysm i hjärnan och det blir svårt att leva som förr. Men många värderar livet annorlunda. Tidig rehabilitering skulle kunna underlätta.

3 augusti 2011

När personer med hjärnaneurysm är neurokirurgiskt färdigbehandlade är det inte ovanligt att de inte har förstått riktigt vad de har varit med om. Operationssjuksköterskan Anki von Vogelsang, som också har arbetat inom neurokirurgisk vård, har frågat patienter med brustet hjärnaneurysm hur de mår och funnit att många av dem mår ganska bra.

Deltagarna i de två grupperna (se faktaruta till höger) beskriver sin hälsorelaterade livskvalitet ungefär likadant, de flesta har god fysisk förmåga men är mer oroliga än normal­populationen. Personerna i den andra studien mår i stort sett likadant efter sex månader som efter två år. Av det drar Anki von Vogelsang slutsatsen att om man ska sätta in rehabiliterande åtgärder ska det göras omgående, sedan kan tillståndet bli beständigt.

Studierna visar att det är väldigt vanligt med en ökad trötthet hos personer med brustet hjärn­aneurysm, de kan behöva sova middag och har ofta mindre socialt umgänge än tidigare. Det kan bli för mycket ljud- och synintryck med många människor samtidigt. På gruppnivå är också den kognitiva förmågan sämre. ?

Många har ändrat livsstil och försöker ta bättre hand om sig; de äter bättre och slutar röka. Även personligheten upplever många som förändrad. De vågar inte göra saker de har gjort tidigare, anstränger sig inte fysiskt och är oroliga för att inte kunna ta hand om sig själva. Ändå känner sig många återställda och kan arbeta.?

Det är vanligt att få ett annat perspektiv på tillvaron och att omvärdera sitt liv. De försöker leva i nuet, prioriterar att vara med anhöriga och gnäller inte över småsaker, ”nu vet jag vad som är viktigt i livet”. ?

— De förstår hur nära döden de har varit och det ger en insikt om att livet är ändligt, säger Anki von Vogelsang. En patient uttryckte att ”min hälsa är sämre, men jag mår bättre för jag värderar livet annorlunda”. ?

— I tioårsuppföljningen är de äldsta mindre oroliga än de yngre. De flesta drabbas i medel­åldern, då man också är mer medveten om livets ändlighet.
 

STUDIERNA:

  • Grupp 1: Långtidsuppföljning efter tio år. 217 personer som vårdats för ett brustet aneurysm i hjärnan intervjuades och svarade på en rad enkäter som fokuserar på hälsorelaterad livskvalitet som fysisk funktion, kognitiv förmåga, socialt liv, ångest, oro och depression.
  • Grupp 2: En longitudinell studie där 85 personer med brustet hjärnaneurysm har fått samma frågor och svarat på samma enkäter som ovanstående grupp vid tre tillfällen: efter sex månader, ett och två år.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida