Indisk klinik försöker bromsa bakteriehotet

Resistenta bakterier och Indien ses ofta som oförbätterligt sammanlänkade. Men på New Delhi-kliniken Mamta är linjen kristallklar: ingen antibiotika i onödan.

Larmet från tutande rikshor och förbipasserande människor på huvudgatan i slumområdet Tigri i södra New Delhi når aldrig in i den vindlande smala gränden där Kali Gulab bor. Hon försöker mest vila nuförtiden, svårt sjuk i en märklig långvarig feber som ser ut att vara resistent. Det tror i alla fall läkarna på kliniken Mamta ett stenkast bort. I dag gör ett sjukvårdsteam från kliniken hembesök hos henne.

— Jag vill bara bli bra nu, jag orkar inte med detta längre, säger den ut­mattade 60-åringen med vitblekt ansikte.

De jordiga gångarna är sörjiga av vatten från läckande kranar och lukten av sopor ligger som ett lock över kvarteret. Kvinnan sitter hopsjunken utanför sitt hus medan hon frågas ut av teamet om sjukdomsutvecklingen. Till slut hämtar hon en stor burk med allehanda preparat som hon brukar ta av då och då. Hon plockar upp kartor med penicillin som Ciprofloxacin, men också värkpreparat och vitaminer.?

— Du ska inte ta de här. Jag ber dig komma till kliniken i nästa vecka så att du får träffa en läkare, säger en i teamet och bokar en tid innan de lämnar henne.?

I ett kalt kontorsrum på Mamta-kliniken finns allmänläkaren Bhawan Bhardwaj. Sittandes i en trädgårdsstol av plast tar han emot uppåt femtio patienter per dag. Han skakar på huvudet åt fallet med kvinnan. ?

— Jag märker att människor kommer ibland med liknande svårbotade symtom som tyder på resistenta infektioner, säger Bhawan Bhardwaj.

Andra rapporter från Indien tyder på att sådan problematik blir allt större. Framför allt många fattiga får slåss mot vanliga enkla infektionssjukdomar som ändå skördar offer och ger hög barna- och mödradödlighet. Under det senaste halvåret har också forskning i den vetenskapliga tidskriften Lancet presenterats om hur den illavarslande NDM-1 spridits i dricksvatten i New Delhi. Läs mer om det i faktarutan på nästa sida.

Bhawan Bhardwaj menar att ett problem är just överanvändningen av antibiotika som beror på att människor kan köpa läkemedel på apoteken helt utan recept och ofta i små, verkningslösa doser.

Många läkare skriver också ut anti­biotika i onödan, eller i preventivt syfte.

— De tror att det hjälper mot kommande sjukdomar. Men beror symtomen på virus hjälper det ändå inte med penicillin, säger Bhawan Bhardwaj.

Mamtas sex läkare har sedan länge använt sig av en tydlig princip om rationell läkemedelsanvändning?

— Egentligen utgår vi från vanlig praxis, säger Bhawan Bhardwaj.?

De undersöker patienten och om en bakteriell infektion misstänks skickar de prover till sitt laboratorium. Labbsvaret avgör om antibiotika ska sättas in och i så fall vilken typ. ?

Om patienten redan har mixtrat med antibiotika eller andra läkemedel kommer dock inte alltid till läkarens kännedom.?

Det är en svår verklighet utanför klinikens väggar. I det så kallade urbana slumområdet Tigri bor cirka 50 000 invånare som är hårt drabbade av fattigdom, men också infektionssjukdomar som sprids snabbare på grund av trångboddhet, orent vatten och undermåliga avloppssystem. I omgivningarna finns också tveksamma kvarterskliniker och apotek, som enligt chefen för Mamta, läkaren Sunil Mehra, är ännu ett dilemma att kämpa emot. Det förekommer läkare utan medicinsk träning och outbildade farmaceuter, berättar han.?

— Många i den privata sektorn är okvalificerade och bidrar delvis till överanvändningen av antibiotika. Här krävs en starkare lagstiftning för att få bort dem, säger Sunil Mehra. ?

Mamta har därför akututbildad sjukvårdspersonal, så kallade paramedics, som arbetar med förebyggande information i hemmen. En viktig strategisk åtgärd, anser han. ?

— Deras uppgift är att prata om hur viktigt det är att koka dricksvatten och berätta om hygien och egenvård. Till exempel att det ofta räcker att lindra förkylning genom att vila och dricka mycket, utan läkemedel som antibiotika, säger Sunil Mehra.??

Hembesöken kompletterar arbetet av läkare och sjuksköterskor inne på kliniken, ett samarbete som enligt Sunil Mehra visat sig vara ett framgångsrecept. I Tigri minskar till exempel antalet infektioner, något som kan vara ett direkt resultat av Mamtas arbete. ?

Han ser att den indiska regeringen med dess myndigheter ”äntligen vaknat” och vill agera. Snart ska en ny policy börja användas som bland annat innebär att varje förskrivet antibiotikarecept ska kopieras i tre exemplar. En kopia till läkaren, en till apoteket och en till patienten för att varje steg ska kunna övervakas.?

— Regeringen och de flesta andra vet egentligen vad som ska göras, det behövs ingen Einstein. Men det är ändå en stor utmaning att minska förskrivningen av antibiotika, säger Sunil Mehra