Uppdrag: Bygga framtidens vård

Uppdrag: Bygga framtidens vård
Anna-Karin Oscarsson tycker inte att det är självklart att patienter ska sitta stilla på en stol och bara vänta. Foto: Lars Nyman

Anna-Karin Oscarsson har en direktörspost för att se till att patientens behov styr i megabygget Nya Karolinska. Nytänkandet kommer att utmana vedertagna modeller.

Det är inte helt enkelt att förutse vilka behov en vårdarbetsplats har 2016, men när Nya Karolinska skapas i Solna utanför Stockholm är det just det man försöker göra. Kommer till exempel alla att ha varsin surfplatta och skrivborden därmed att bli överflödiga? I planeringen av det nya sjukhuset tar de med det i beräkningen och döper om expeditionerna till arbetsstationer. Väntrum ska heta lounge.?

— Ordets makt över tanken, resonerar vi. Det är inte självklart att patienter ska sitta stilla på en stol och bara vänta. I framtiden ser jag att det kan fungera som på en del restauranger, att en liten dosa piper när det är ens tur. På så sätt kan patienter röra sig över sjukhuset, kanske ta en kopp kaffe eller så, berättar Anna-Karin Oscarsson. ?

Hon är sjuksköterska med titeln vårddirektör och ingår i ledningsgruppen för vad som är tänkt att bli Sveriges mest högspecialiserade sjukhus.?

Hennes gamla chef från Akademiska sjukhuset i Uppsala rekryterade henne för fyra år sedan. Där har hon utvecklat organisationen vid neurokliniken, men hon har ägnat sig åt vårdutveckling ända sedan hon blev sjuksköterska i mitten av 70-talet. Anna-Karin Oscarssons roll som vårddirektör på Karolinska är att utreda vilken funktion varje rum ska ha och hur rummen ska ligga i förhållande till varandra: till operationsrum, röntgen, intensivvård, laboratorier, sterilcentral med mera. Det gäller att ha så nära som möjligt till allt man behöver. Lokalernas placering och utformning skapar framtidens arbetssätt. ?

Hon är ansvarig för tio tvärprofessionella projekteringsgrupper, så kallade ”workstreamgrupper”, som var och en leds av en projektledare som är antingen läkare eller sjuksköterska. Hundra personer ingår i grupperna och genom åren har totalt 1 500 kliniska experter deltagit. Generositet och en vilja att dela med sig av sin kunskap har präglat arbetet, säger hon.?

— Det har varit viktigt att de som har lett projekten har klinisk kompetens, och det är tydligt att perspektiven varierar beroende på vilken profession man har. Därför är vi noga med att grupperna ska vara tvärprofessionella.

Hennes specifika uppdrag i ledningsgruppen är att, med sin kunskap om patientnära arbete, se till att patientens behov hela tiden hålls i fokus. Det är väl ett motto för de flesta sjukhus, men här, säger Anna-Karin Oscarsson, frågar de sig hela tiden: ”Hur gynnar det här patienten?” Ett resultat av det är enkelrum åt alla. ?

— Enkelrum med egen toalett är viktigt för patientens integritet, och avgörande för patientsäkerheten. Det handlar om smittskydd, om läkemedelshantering och om att förebygga fallolyckor. Studier har visat att patienter i fyrabäddsrum som ska på toaletten på natten inte vågar tända lampan av hänsyn till rumskamraterna, och i mörkret är risken stor att de ramlar. De här rummen kommer att ha ledstänger, halkfria golv, och ljuset kommer att tändas automatiskt.??

Enkelrum till alla innebär också att patienter inte behöver flyttas fram och tillbaka för att undersökas, behandlas eller ta emot besked. Däremot kommer vårdpersonalen att behöva röra på sig mer än i dag. Patientens behov först innebär att kärnverksamheter får dela våningsplan med vårdavdelningar. Röntgen kommer till exempel att finnas både på iva och på operationsavdelningar. Tema­områden ersätter klinikstrukturer. ?

Att utveckla teamarbetet kommer att innebära mer arbete över professionsgränserna. Det kommer också att innebära mer koordination av specialisters arbetstider.?

— Att förflytta sig till patienterna på det här sättet är ett ovanligt arbetssätt för många. I stället för att skicka remisser mellan varandra kommer specialister att samlas runt patienten för att diskutera diagnos och behandling. Den tematiska organisationen tror vi kommer att innebära att beslut kan tas snabbare genom att alla finns där samtidigt.??

Det är här koordinatorerna kommer in i bilden. Mottagningstider, operationsdagar och tjänstledigheter måste samordnas. Anna-Karin Oscarsson tror att det kommer att gå bra.?

Nu fortsätter arbetet med designen; inredning, färg, form, ljus, ljud — allt sådant ska också analyseras utifrån patientens behov. Det låter nog så grannlaga, men Anna-Karin Oscarsson säger att hon har den mest intensiva arbetsperioden bakom sig. Efter fyra hektiska år kan hon konstatera att hon inte riktigt visste vad hon gav sig in på när hon tackade ja till uppdraget.??

— Jag har haft stor nytta av min erfarenhet och kunskap om vårdverksamhet och av att leda projekt, säger Anna-Karin Oscarsson.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida