Slutar med lustgas
För att värna om personalens hälsa ersätter landstinget i Gävleborg gradvis lustgasen i förlossningsvården med annan smärtlindring.
Flera av barnmorskorna och undersköterskorna har en längre tid påtalat att de inte mår bra av att arbeta inne på förlossningsrummen där kvinnor använder lustgas. Efter att ha lagt ihop resultaten från olika studier tog läkargruppen nyligen beslutet att lustgasen på förlossningen ska vara borta inom några år.
Enligt Arbetsmiljöverket kan för höga halter lustgas ge trötthet, huvudvärk, koncentrations- och balanssvårigheter och för gravida öka risken att drabbas av missfall. Verket kartlade användningen av lustgas i vården mellan 2005 och 2007. Granskningen visade att gränsvärdet på 180 milligram per kubikmeter luft och korttidsvärdet på 900 milligram överskreds regelbundet i förlossningsvården.
På till exempel kvinnokliniken i Västerås krävde Arbetsmiljöverket åtgärder sedan för höga värden uppmätts. Då skapade de Västeråsmodellen. De uppfann en dubbelmask med slangar för både in- och utsug. När de födande kvinnorna efter en värk inte behöver lustgas längre ska de andas ut i masken tre gånger till efter att ha andats in vanlig luft från rummet. Modellen har spridits över landet och både de födande kvinnorna och personalen sägs tycka att det fungerar bra.
Men lustgasen har också en miljöpåverkan och många landsting satsar på reningsanläggningar. Lustgasutsläpp förstärker växthuseffekten och har övertagit platsen som det största hotet mot ozonlagret från freon och halon. Även om vårdens del av utsläppen enligt klimatforskare på SMHI är liten är lustgasutsläppen en stor del av sjukvårdens klimatpåverkan.
Stockholms läns landsting var 2004 först i världen med en lustgasdestruktionsanläggning i vården och Region Skåne först i landet med att installera anläggningar på alla sina sjukhus. Använd lustgas samlas in och omvandlas till syrgas och kvävgas. Med destruktion och Västeråsmetoden med dubbelmask tas 82 procent av lustgasen från förlossningarna i Stockholms län om hand.
I Gävleborg har inte någon destruktionsanläggning varit på tal. Chefen för kvinnosjukvården, Ingegerd Lantz, försvarar beslutet att sluta med lustgas. Med sina 30 års erfarenhet av förlossningsvård säger hon att kvinnorna inte håller masken tillräckligt tätt intill munnen för att hindra läckage.
— Lustgasen introducerades på 1700-talet, det måste gå att hitta bättre metoder för kvinnor som har smärta. En bra lagd ryggbedövning är till exempel fantastisk, säger hon.