Drömmen är ett födelsehus

Födande kvinnor ska själva få avgöra hur och var de vill föda, anser Signes döttrar, ett nystartat nätverk av barnmorskor. De vill skapa ett födelsehus enligt tysk modell.?

Det mullrar i barnmorskeleden i Skåne. Missnöjet handlar om vad man upplever som en tilltagande teknifiering av förlossningsvården, om de få alternativen för födande kvinnor och om bristen på inflytande. ?

Förra hösten gick barnmorskorna i Ystad och Simrishamn från ord till handling och startade nätverket Signes döttrar.?

— I grunden handlar det om att tro på kvinnans förmåga att själv föda sitt barn. I dag betraktas förlossningen som ett högriskprojekt. Det skapar otrygghet och osäkerhet hos både föderskor och hos personalen, säger Karin Ehde Åkesson, en av det trettiotal barnmorskor som är med i nätverket. ?Startskottet var en studieresa till Tyskland. Där bekantade de sig bland annat med fenomenet födelsehus, något som i dag saknas inom svensk förlossningsvård.?

— Drömmen är att det i framtiden ska finnas någon barnmorskeledd enhet i Skåne där vi kan utöva vårt yrke självständigt och erbjuda ett alternativ, för kvinnornas och barnens bästa. Kvinnorna ska själva kunna välja, det är en mänsklig rättighet, säger Karin Ehde Åkesson, som arbetar på Simrishamns barnmorskemottagning. ?

I födelsehusen är barnmorskorna delaktiga inför, under och efter förlossningen. Där undviker man också tung smärtlindring. Säkerheten tillgodoses genom att enheten placeras intill en konventionell förlossningsavdelning. Signes döttrar tror att om man inför en förlossningspeng finns det underlag för ett skånskt födelsehus. Men de är tydliga med att en sådan enhet aldrig kommer att vara annat än just ett alternativ till att föda på sjukhus.?

— Det handlar om valfrihet. Vi vill stärka kvinnors rätt att välja och sprida kunskap om alternativen, som att föda hemma eller på ett födelsehus, säger Eva Selim, barnmorska på Ystads bb. ??

Frågan är aktuell inte minst mot bakgrund av sommarens konflikt i Helsingborg, som Vårdfokus tidigare har skrivit om, då fyra barnmorskor förbjöds att assistera vid hemförlossningar. Ledningen menade att verksamheten var ”förtroendeskadlig”.?

Signes döttrar riktar också en udd mot vad de beskriver som en överdriven teknikanvändning inom svensk förlossningsvård. Ett konkret exempel är den regelmässiga användningen av CTG för screening, menar Ingrid Karlsson, barnmorska i Simrishamn.?

— Det finns forskning som visar att användningen av CTG leder till fler interventioner som sugklocka, kejsarsnitt eller värkdropp. Man kan ju fråga sig om svenska kvinnor har blivit så mycket sjukare under de senaste åren, så att allt detta behövs. Jag tror inte det. Jag tror det handlar om ett överdrivet säkerhetstänk och att kvinnorna har blivit uppfostrade att det är något normalt.?

En allt för slentrianmässig användning av oxytocin för att stimulera värkar och regelmässig blodprovstagning av ph och syra/bas-status, även på friska barn, är andra exempel. När säkerhetstänkandet överdrivs får det negativa följder för såväl mamma som barn, menar barnmorskorna.?

— Kommer du in till förlossnings­avdelningen och personalen omedelbart sätter i gång med olika kontroller och mätningar så får du som födande kvinna en helt felaktig start på förlossningen. Det skapar oro och ångest i ett läge när kvinnan mer än något annat behöver lugn och ro. Man föder minst lika mycket med huvudet som med kroppen, säger Eva Adem, barnmorska anställd i Ystad.??

Men kvinnorna i nätverket är noga med att inte framstå som teknikfient­liga eller bakåtsträvare. Tekniken är viktig och ska användas när den behövs.?

— Ibland kan ju ryggbedövning vara precis den lösning som behövs. Men kan du som barnmorska tillbringa tid med kvinnan, prata och erbjuda henne olika sätt att förenkla förlossningen så kan det många gånger räcka. Mediciner och teknik används ofta utan eftertanke, säger Ingrid Karlsson.?

— Självklart ska säkerheten vara maximal för både kvinnor och barn. Men vi har en annorlunda syn på vad säkerhet är. Det kan inte bara handla om apparater och teknik. Relationen mellan barnmorskan och kvinnan ger också säkerhet, säger Friederike Hahn som jobbar på bb i Ystad.??

Det är ingen tillfällighet att nätverket har dragit i gång i just Ystad. Här finns en stark tradition och ett tydligt arv efter Signe Jansson, föreståndaren på Ystads bb som under 1970-talet revolutionerande synen på barnafödande. Nätverkets tankar går i hennes anda, menar Karin Ehde Åkesson.?

— Vi måste våga tro på födandeförmågan. Att föda barn är ju en naturlig del av livet och ingenting konstigt. Dessutom finns det en kvinnoaspekt i detta. En förlossning kan vara mycket stärkande och ge kraft. Jag tycker inte att kvinnor ska fråntas den kraften, säger Karin Ehde Åkesson.?

Barnmorskeförbundets ordförande Ingela Wiklund understryker att de tekniska landvinningarna räddar liv — på både mammor och barn — men håller med det nystartade nätverket om att det också finns baksidor.?

— Fosterövervakningen med CTG är ett bra exempel. På många håll har man i dag sådan övervakning på distans vilket leder till att man rycker ut barnmorskan från förlossningsrummet, där hon behövs. Vi vet att närvaron av en barnmorska leder till färre kejsarsnitt och andra interventioner.?

Ingela Wiklund efterlyser också, i likhet med nätverket i Ystad, fler alternativa förlossningsmodeller.?

— I dag finns i stort sett inga alternativ. Vi har inga barnmorskeledda enheter och väldigt få hemförlossningar. Diskussionen landar ofta i ett resonemang om säkerhet, men alla studier visar att de här alternativa förlossningarna är lika säkra som de på sjukhus. Och jag är övertygad om att blivande mammor och pappor är vuxna att själva fatta den här typen av beslut.?

Säkerheten vid ett födelsecentrum på sjukhus — med teknisk utrustning installerad men dold — har i en svensk studie visat sig vara bättre än standardbehandling vid förlossning. Utan att fler av barnen dog gjordes färre interventioner och kejsarsnitt, och både mamman och pappan var nöjdare.?

Men för fler alternativ inom förlossningsvården behövs någon form av förlossningspeng, menar Carl Johan Sonesson (M), som är ordförande i Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd.?

— Jag ska ta upp den här frågan för diskussion i den styrande femklövern. Alla former av vårdpeng är intressant eftersom det ökar valfriheten. Det skulle kunna ge oss alternativ som vi inte har i dag.??

Han säger sig vara positiv till ett framtida födelsehus i Skåne och tänker ta kontakt med nätverket Signes döttrar. Men några utfästelser vill han inte göra.?

— Det är ju också en fråga om patientsäkerhet. Vi vill alltid kunna försäkra kvinnor som ska föda om att det finns andra högspecialiserade vårddiscipliner nära, ifall något skulle gå snett. Det har hittills varit ett bärande argument för oss att ha barnafödande bara på ett fåtal ställen i Skåne.