Ingelas rygg knäckte till
Arbetsolyckorna ökar mest bland kvinnor inom vård och omsorg. För Ingela Afzelius kom avslaget från försäkringsbolagetsom en chock.
Sjuksköterskan Ingela Afzelius har alltid varit en aktiv person. Fyra barn, hund, jympapass och dans. Men allt det upphörde tvärt klockan 11.20 den 15 februari 2010. Hon kommer aldrig att glömma den exakta tidpunkten – det var då hon försökte höja huvudänden på en brits där en nyopererad patient låg.
Huvudänden var ovanligt trög. Den gick först inte att rubba så Ingela tog i. Hon var inte beredd på tyngden när den plötsligt lossnade samtidigt som patienten tryckte emot. Smärtan i ryggen var lika plötslig. Det högg till direkt och hon kände att det inte var muskulärt.?
— Jag kunde med nöd och näppe ta mig ut ur rummet till mina två kolleger som stod utanför. Jag fick värktabletter och en sjukgymnast kom upp till avdelningen för att hjälpa mig, men det blev inte bättre så jag blev hämtad och åkte hem, berättar Ingela.?
Hon kunde knappt gå och tänkte redan då att det var diskbråck. ??
När arbetsolyckan hände, för att det var en olycka är hon bestämd över, arbetade Ingela Afzelius på dagkirurgens uppvakningsavdelning på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Mölndal utanför Göteborg. Hon hade jobbat där sedan 2004, trivdes bra och ville absolut inte vara sjukskriven. Men sjukskriven blev hon — på 50 procent. Inte ens det gick.?
När ryggen röntgades stod det klart att det var ett diskbråck med en diskskada. En sorts skada som kan gå över — men det gjorde den inte för Ingela. Hon fick remiss till en ryggspecialist på Spine center i Göteborg i juni och tränade med hjälp av en sjukgymnast.?
Smärtan höll på att ta kål på henne och sjukgymnastikprogrammen gjorde henne bara sämre. Efter mycket diskussioner och med viss vånda beslutade hon sig till sist för en ryggoperation. I maj 2011, drygt ett år efter olyckan, rullades Ingela in i operationssalen.?
— Den skadade disken togs bort och jag fick en diskprotes. Det var en stor operation där man gick in via buken, och inte riskfri förstås. ?
Trots riskerna valde Ingela operation. Hon kände att det inte var vad hon kallade livskvalitet – att inte orka arbeta mer än 25 procent, vara tvingad till passivitet och ständigt ha ont. ??
Efter operationen satte hon upp mål och ett år senare uppnådde hon det: att springa Göteborgsvarvet. Drygt två mil – med diskprotes. I dag är hon helt smärtfri. Faktiskt helt återställd och tillbaka i arbete. På heltid. Fast på en ny arbetsplats.?
— Faktum är att jag fick syn på en annons där just Spine center sökte en sektionsledare på vårdavdelningen, så där arbetar jag sedan mars i år.?
”Det är en sådan resa jag har gjort”, säger Ingela. Så här efteråt inser hon att hon lärde sig saker om sig själv och blev några insikter rikare under tiden i stillhet. ??
Slutet gott då? Inte riktigt. För en sak är helt ofattbar för Ingela. Det hon trodde skulle vara en rutinmässig behandling av hennes olycksfall på försäkringsbolaget Afa slutade med avslag. ”Skälen till vår bedömning är att det inte föreligger något olycksfallsmoment i händelsen som föregår skadan”, står det i beslutet.?
Avslaget kom som en chock. ?
— Det är helt makalöst. Om inte det här var ett olycksfall i arbetet undrar jag vad som i så fall är olycksfall. De hävdar att det inte var en plötslig oförutsedd händelse, men det finns inget normalt i att britsens huvudände är så trög. Jag var helt oförberedd på patientens tyngd när den lossnade, säger Ingela.