Otillräcklig information, felaktigt språk och otydliga uttryck så som "ont i handen". Så såg ofta remisserna ut till akutröntgen på Skånes universitetssjukhus, något som fick ST-läkaren Christina Lee Christoffersen och kollegan Linda Johnson att engagera sig.

— Alla som jobbar med röntgen blir frustrerade över dåliga remisser. Jag som läkare kan inte titta på alla personers journaler, vi behöver kortfattad information, säger Christina Lee Christoffersen.

Efter samtal med akutcentrum och ortopediska kliniken vid sjukhuset visade det sig att ortopeden hade infört ett system där även sjuksköterskor fått möjlighet att skriva remisser. Men då ingen utbildning erbjudits blev det ofta fel.

— De hade fått delegering, men otillräckligt med information om vad det innebar. Det är samma problem med läkare, vi är utbildade i att undersöka men inte i att skriva remisser. Det kräver övning, säger Christina Lee Christoffersen.

Tillsammans med avdelningarna definierade de hur en bra remiss ska skrivas. Utifrån det skapades en lathund för hur misstänka skelettskador bör remitteras. Lathunden visar remittenten vilka frågeställningar som är viktiga, till exempel vad som hänt, skadans status och vilka besvär den ger. Latinska benämningar för att beskriva statusen finns också med som en påminnelse.

— Det handlar om att få ett gemensamt språk. Då är latin bra eftersom alla uttryck inte finns på svenska, säger Christina Lee Christoffersen.

Sex utbildningstillfällen har också genomförts, och snart väntar ytterligare sex. Kolleger från hela landet har hört av sig och frågat om arbetet och nu ska konceptet föras vidare även till andra områden. Responsen från remittenterna har också varit positiv.

— Några enstaka har varit kritiska, men när vi tittat på deras remisser i efterhand så har vi faktiskt sett att de som reagerade också gjorde bäst ifrån sig, säger Christina Lee Christoffersen.