Vad är optimal operations­belysning?

Det är frågan i doktoranden Hillevi Hemphäläs forskning vid Helsingsborgs lasarett. Till exempel vill hon veta om starkare ljus gör seendet bättre.

Belysning i operationssalar är fortfarande ett ”carte blanche”, vitt papper.

Hillevi Hemphälä, doktorand vid Lunds tekniska högskola, avdelningen för designvetenskaper, är pionjär på området. Hittills har ingen forskning gjorts om hur belysningen i den sortens rum ska vara beskaffad. Det ska hon ändra på. Den enda riktlinjen som hittills funnits, är en rekommendation i USA om 25?000 lux i operationssåret, i Europa finns bara en kommentar som säger 10 000 — 100?000 lux.

Hittills har Hillevi Hemphälä sett att det finns mycket stora skillnader i belysningsstyrka från olika operationslampor. Hon har uppmätt värden på mellan 70?000 och 170?000 lux. Det är inte optimala ljusförhållanden, enligt henne.

För det finns ingen korrelation mellan hög belysnings styrka och bra seende, då luxtalet börjar ticka över 100?000 lux. Då upplevs ljuset i stället som bländande vitt, vilket i stället försämrar seendet. Andra negativa bieffekter är att det blir för stora kontraster mellan det starkt upplysta operationssåret och den betydligt mörkare omgivningen.

Numera är det också vanligt att kirurgen har en pannlampa med omkring 35?000—50?000 lux med en ljuskägla på omkring 15 centimeter.

När kirurgen flyttar huvudet samtidigt som operationssjuksköterskan fortsätter arbeta med såret kan det bli farligt, då det plötsligt upplevs som ”mörkt”. Det uppstår en så kallad kontrastbländning där det kan ta upp till två minuter innan ögat ser normalt igen.

— Det är jättefarligt för patientsäkerheten. Jag beundrar kirurgerna som inte begår fler fel, säger Hillevi Hemphälä.

Ytterligare en nackdel är att med ett för mörkt allmänljus sänks vakenhetsgraden hos personalen, som blir tröttare.

Inte bara luxtalet spelar roll, utan också lampans beskaffenhet. Felaktigt inkopplade LED-lampor kan avge ett osynligt flimmer. Det är inte synligt för oss men hjärnan uppfattar det, vilket tröttar ögonen. En icke önskvärd effekt under operationer då teamet måste arbeta koncentrerat, ibland under långa perioder.

I dag brukar det vara ungefär 100?000 lux i operationssåret, 4?000 lux på operationsbordet direkt utanför operationssåret och en allmänbelysning på 1?000 lux. Hillevi Hemphälä skulle vilja se en annan fördelning av ljuset. En tanke är 50?000 lux i operationssåret, 5?000 lux på operationsbordet och 2?000 lux i allmänbelysning — men hon är samtidigt tydlig med att hon ännu inte har konkreta belägg för de här värdena, då forskningen ännu inte är klar. Tidigast i juni 2013 har hon kunnat dra slutsatser av sina insamlade data.

Som en del i forskningen har ny belysning installerats i en av operationssalarna på Helsingborgs lasarett. Från och med december och tre månader framöver ska operationsavdelningen använda den i ”skarpt läge”.

Per-Anders Larsson som är docent och överläkare i kirurgi vid Helsingborgs lasarett är positiv till Hillevi Hemphäläs arbete.

— En del av mina medarbetare klagar på att ljuset är för dåligt, men vi har inte kunskapen om vad det är som gör att det är så. Det är värdefullt att hon forskar i det här, säger han.

Mer om ämnet

• Ljuset skapar dygnsrytm