Förslagen i patologiutredningen är högst intressanta för biomedicinska analytiker. Här föreslås förändringar i grundutbildningen, masternivå och bättre löner för dem som väljer att fördjupa sig och skaffa specialistkompetens.

— Jag är mycket nöjd med förslagen. Det märks att vi fått gehör för våra åsikter, kommentarer och erfarenheter, säger Anne Berndt, ombudsman och ansvarig för biomedicinska analytikerfrågor inom Vårdförbundet.

Om vården av patienter med cancer och många andra svåra sjukdomar ska leva upp till befolkningens förväntningar måste kapaciteten inom patologin ökas kraftigt och dessutom snabbt. Det är budskapet i kartläggningen av den svenska patologin som utredaren Marie Beckman Suurküla nu har lämnat till regeringen.

Utredningen föreslår en lång rad åtgärder både på kort och lång sikt. En stor del handlar om att rekryteringen av läkare måste öka. Men det är också viktigt att öka rekryteringen och kompetensen hos övriga yrkesgrupper. Dessutom behöver ansvarsfördelningen mellan de olika legitimerade yrkesgrupperna analyseras och ses över.

När det gäller utbildningen av biomedicinska analytiker på grundnivå föreslås att utbildningens innehåll i större utsträckning inriktas mot histologi och patologi.

Det behövs också en tvåårig specialistutbildning för biomedicinska analytiker. Utredningen föreslår att fakulteterna i samråd med Socialstyrelsen och SKL erbjuder en sådan masterutbildning med olika profiler där det finns en inriktning mot patologi.

Även utbildningen för cytodiagnostiker bör bli en tvåårig masterutbildning och behöver finnas på fler orter. I dag anordnas den bara vid Karo­linska institutet i Huddinge. Dessutom föreslås att cytodiagnostiker får egen legitimation.

Utredaren konstaterar att det är svårt att fylla utbildningsplatserna på de biomedicinska programmen och pekar på att det hänger samman med brister i karriärvägar och jämförelsevis låga löner. Det här måste Socialstyrelsen, SKL och de fackliga företrädarna se över gemensamt.

Eftersom cytodiagnostiker självständigt analyserar och ställer diagnos bör det motivera större löneskillnader jämfört med grundutbildade biomedicinska analytiker som har mer rutin­artade arbetsuppgifter, anser utredaren.

Nu är det statens och sjukvårds­huvudmännens uppgift att ta fram en nationell handlingsplan för hur förslagen i utredningen ska genomföras.