1. Har Sverige gått för långt när det gäller att ta bort vårdplatser inom akutsjukvården?

2. Har man satsat för lite på primärvård och äldrevård, som kan avlasta akuterna?

3. Hur bör sjukvården organiseras för att trygga arbetsmiljö och patientsäkerhet?

4. Lägger samhället för lite resurser på sjukvården i förhållande till behovet?


Lena Hallengren, Socialdemokraterna

Lena Hallengren
1. På flera håll har antalet vårdplatser blivit farligt lågt, vilket anmälningarna visar. Ibland bygger antalet vårdplatser på vad som behövs i ett normalläge men för att det ska funka krävs en bra organisation kring patientflödet samt möjligheter att öka antalet platser vid toppar.

2. Ja, en väl fungerande primärvård och äldrevård med tydligt uppdrag kan underlätta för akutsjukhusen att få jobba med rätt patienter. Men detta kräver en större tydlighet från landstinget gentemot befolkningen. Det är ofta svårt för den som blir sjuk att veta vart i sjukvården man ska i olika situationer och olika tider på dygnet.

3. Det finns en ryckighet i dagens system med ständiga omorganiseringar och budgetbesked med kort framförhållning som försvårar arbetet. Svårt sjuka äldre skulle behöva ett särskilt mottagande, kanske en särskild organisation i stället för att slussas runt mellan akuten, medicinavdelningen, primärvården och den egna bostaden.

4. Vi skulle vilja lägga mer på sjukvården och har därför gjort en del satsningar i vår budget.


Mats Gerdau, Moderaterna

Mats Gerdau
1. Ja. Det handlar om patientsäkerhet och därför anslår vi pengar till landsting som minskar överbeläggningarna.

2. Sedan alliansregeringen införde vårdvalet i primärvården 2009 har över 200 nya vårdcentraler startat. Nu har vi fokus på att förbättra vården för de mest sjuka äldre och anslår över 4 miljarder kronor extra till detta.

3. Det är i mötet mellan patienten och medarbetaren som kvalitet, trygghet och säkerhet skapas. Vår utgångspunkt för arbetet med att förbättra hälso- och sjukvården är därför att ge medarbetarna större inflytande över sin arbetssituation. Korta beslutsvägar och en närvarande chef borde vara självklarheter inom hälso- och sjukvården. Vi vill också lyfta fram ledarskapet, det är ofta avgörande för kvaliteten.

4. Vi gör stora satsningar på att bygga ut sjukvården. Vi satsar flera miljarder på patientsäkerhet, de mest sjuka äldre, på att minska köer och väntetider och på en säkrare läkemedelshantering. Det absolut viktigaste är dock arbetslinjen och att fler börjar jobba. Det innebär att fler betalar skatt som kan gå till att bygga ut välfärden.


Agneta Luttropp, Miljöpartiet

Agneta Luttrop
1. Det ser olika ut mellan landstingen. Är det vanligt att patienter ligger i korridorer och dylikt har man gått för långt.

2. Det finns ingen enhetlig bild för hela landet. Vissa landsting har för låg satsning. Socialstyrelsens föreskrifter om bemanning inom demensomsorgen, liksom de kommande om bemanning inom hela äldreomsorgen, borde innebära bättre omsorg inom äldrevården och därmed avlasta akutsjukhusen.

3. Det är i första hand en fråga för landstingen, men det är viktigt att det finns tillräckligt med personal samt bra system för att förebygga och följa upp brister.

4. Ja, i många fall.


Barbro Westerholm, Folkpartiet

Barbro Westerholm
1–2. Alltmer vård kan ges i hemmet, i de särskilda boendena eller i primärvården men den utvecklingen har inte gått i takt med minskningen av behovet av platser i akutsjukvården. Här har landstingen satsat för litet. Det blir särskilt tydligt när det gäller äldresjukvården.

3. Det beror på lokala förhållanden och ansvaret ligger också lokalt. Ser helt olika ut i tätort, storstad och glesbygd.

4. Komplikationer efter olämplig läkemedelsbehandling kostar enligt uppgift minst tio miljarder per år utöver mänskligt lidande. Kommer vi till rätta med det problemet samt blir bättre på att förebygga skador, minska rökningen, samordna insatser och liknande så finns pengar som kan användas till annat. Att bara plussa på med mer pengar löser inte de problem vi ser. Viktigt är också tillgång till kompetent och bra ledarskap på alla nivåer. Här behöver det göras mycket mer.


Eva Olofsson, Vänsterpartiet

Eva Olofsson
1. Ja, i flera landsting är det för få vårdplatser, men även akutplatser vilket påverkar hela flödet i sjukvården. I vår skuggbudget har vänsterpartiet en vårdplatsmiljard som skulle stå för 50 procent av kostnaden för de landsting som vill öka antalet vårdplatser.

2. Ja, primärvården måste kunna ta ett större ansvar inte minst för äldre patienter. Äldreomsorgens resurser har minskat med 6 procent mellan 2000 och 2009 medan de över 80 år ökat med 13 procent. Samtidigt tas allt fler äldre med stora vård- och omsorgsbehov om hand i sina hem. Anhöriga, främst döttrar, får ta över. Denna utveckling måste vändas.

3. Det behövs en sammanhållen sjukvård där det finns ett tydligt ansvar för patienten och dennes behov av olika vårdinsatser. Det är viktigt med tvärprofessionellt teamarbete. När antalet äldre patienter ökar måste man ha en väl utbyggd hemsjukvård. Tillräckligt med välutbildad personal är en förutsättning liksom att sjukvård ges utifrån behov, inte utifrån efterfrågan från de med starkast resurser. Vinstintressen har inte i sjukvården att göra.

4. Ja. Sjukvårdens andel av bnp har legat still*. Ska hälso- och sjukvården arbeta förebyggande, klara av en ökad andel äldre, ha råd att använda ny medicinsk teknik och nya läkemedel och samtidigt ges efter behov jämställt och jämlikt så behöver andelen öka.


Anders Andersson, Kristdemokraterna
Anders Andersson

1. Ja. Under flera år har jag argumenterat för fler vårdplatser och då i syfte att klara arbetsmiljö och patientsäkerheten.

2. Det har tyvärr blivit så att en del patienter, vars krämpor skulle ha klarats i primärvården, söker sig till akutmottagningarna. Vi måste vända den trenden, och det upplever jag att man arbetar med inom alla landsting. Genom vårdvalet finns möjlighet att komplettera vårdcentralerna med bland annat utökad kompetens och bättre öppettider.

3. Vi ser nu en övergång från toppstyrd och hierarkisk organisation till teamarbete och personalen involveras också i leanprojekt för att lösa problem tillsammans. Med mer inflytande kommer fler arbetsmiljöproblem att lösas och patientsäkerheten att stärkas. Dessutom tror jag att man måste våga omvärdera och se att antalet vårdplatser ibland är problemet och då vill jag se att man också utökar antalet vårdplatser.

4. Allt mer satsas samtidigt som behoven och kostnaderna ökar. Hälso- och sjukvården utvecklas på olika områden och klarar nya utmaningar. Därför kommer vi alltid att ha en debatt om resurser och behov. Jag vill om möjlighet finns öka resurserna för hälso- och sjukvård samt äldreomsorg eftersom de utgör hörnpelare i vårt välfärdsbygge.


Anders W Jonsson, Centerpartiet

Anders W Jonsson
1. Ja.

2. Ja.

3. Genom en ökad patientmakt, större utrymme för entreprenörskap och nytänkande och dessutom riktade patientsäkerhetssatsningar.

4. Sjukvården har fått ökade resurser. För första gången satsas mer än 10 procent av bnp* på hälso- och sjukvård. Mer kommer att behövas med tanke på att vi lever allt längre och att den medicintekniska utvecklingen kommer göra ytterligare värdefulla framsteg.


Per Ramhorn, Sverigedemokraterna

Per Ramhorn
1. Absolut! Under många år har det skett en allt för stor och riskfylld neddragning av antalet vårdplatser som riskerar patientsäkerheten.

2. Generellt satsas det för lite resurser på vården efter de behov som finns.

3. Personalen borde få ett större inflytande över hur man skall organisera bland annat arbetsmiljön.

4. Ja!


* Enligt uppskattningar från arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting kostade sjukvården 329 miljarder kronor 2011. Det är ungefär 9,5 procent av bnp. Enligt Socialstyrelsen har hälso- och sjukvårdens andel av bnp ökat med 1,1 procentenheter under 2000-talet.