På anstalt Intagna på högsäkerhetsanstalten i Norrtälje fick markant bättre motorik, uppmärksamhetsförmåga, logiskt och abstrakt tänkande med läkemedelsbehandling.

Det visar en avhandling av psykiatrikern Ylva Ginsberg vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet. En tydlig effekt av det testade läkemedlet var också att de intagna fick kontakt med sina känslor. Det ledde till en identitetskris — och en sorgeprocess för många.

— De började reflektera över hur deras liv hade blivit och flera funderade över de livslånga fängelsestraff som de hade framför sig. En del fick starka skuldkänslor över vad de har gjort mot andra människor. Men många såg också sina nya förmågor som en möjlighet, berättar Ylva Ginsberg.

Bakgrunden till forskningen var att Kriminalvården såg en grupp intagna som var påfallande rastlösa, ständigt återföll i miss­bruk och brott och ställde till bråk på anstalterna. En hypotes var att de kunde ha adhd. Ylva Ginsbergs forskning på Norrtäljeanstalten visar att 40 procent av de långtidsdömda hade diagnosen.

En speciell adhd-avdelning skapades med 30 intagna, samtliga dömda för grova vålds- eller narkotikabrott och med långa fängelsestraff framför sig. Under fem veckor fick hälften av dem det centralstimulerande läkemedlet Concerta, medan den andra hälften behandlades med placebo. Därefter studerades långtidseffekterna genom att samtliga behandlades med Concerta under totalt 12 månader.

Innan läkemedelsbehandlingen påbörjades hade de svårt att tillgodogöra sig utbildningar,kurser och psykosociala stödprogram på anstalten. Det förändrades under behandlingen, adhd-avdelningen blev anstaltens mest skötsamma.

Ylva Ginsberg hoppas att forskningen ska öka kriminalvårdens medvetenhet om intagnas olikheter, och därmed olika behov.

— Redan nu utreds och behandlas intagna på fler anstalter av särskilda team. Det här sprider sig inom kriminalvården.