Den 20 september 2008 dog en liten flicka, Linnéa, på Astrid Lindgrens barnsjukhus utanför Stockholm. 15 veckor tidigare hade hon fötts, alldeles för tidigt. När hon var ett dygn gammal gav en sjuksköterska ett dropp med allt för hög natriumkloridkoncentration, men vilken betydelse det hade för flickans död gick aldrig att reda ut.

Föräldrarna gjorde en polisanmälan, då de tyckte att Linnéas tillstånd hade försämrats på ett oförklarligt sätt. Den ledde till att den läkare som ansvarade för hennes vård anklagades för att ha gett mycket stora doser tiopental. Två år senare friades läkaren.

Omständigheterna kring Linnéas sjukdom och död har vänts och vridits i många medier och av rättsväsendet sedan dess. Författaren till boken är reporter på Läkartidningen och har följt fallet och alla turer. Det här är hennes berättelse.