Medan staten betalar läkarnas specialist­utbildning, får sjuk­-sköterskor betala själva, trots att det råder en skriande brist på specialistsjuksköterskor över hela Sverige. Detta var en het fråga i valrörelsen 2010 och flera röster höjdes för att införa en ”ST–tjänstgöring” för sjuksköterskor. Ändå hände inte särskilt mycket. Men nu verkar det röra på sig, visar den kartläggning som Vårdfokus har gjort. Runt om i landet gör arbetsgivare satsningar som liknar den modell som Vårdförbundet presenterade i vintras och som kallas AST, akademisk specialisttjänstgöring.

AST bygger på fyra hörnstenar:


  • Utbildningen ges av universitet och högskola.
  • Den ger en akademisk examen på avancerad nivå och skyddad specialistbeteckning.
  • Utbildningsanställningar inrättas och regleras i kollektivavtal.
  • Utbildningen genomförs till största delen i vården.

Dessutom ska alla kunna söka AST, såväl anställda som studenter, och man kan välja en annan inriktning än den man redan arbetar inom.

Tanken med AST är att få fler att vilja specialistutbilda sig, för många vidare­utbildningar som redan finns har en hake: man får bekosta sina studier själv eller nöja sig med ett litet utbildningsbidrag. Det är vanligt med krav på att stanna kvar på arbetsplatsen ett antal år efter examen, annars blir man återbetalningsskyldig. Dessutom är utbildningarna anpassade efter vad arbetsgivaren behöver just där och då och leder sällan till en specifik anställning som specialistsjuksköterska. Ofta ger de inte heller något ordentligt utslag på lönen.

Än så länge finns inte AST fullt ut någonstans, men med knappt ett år kvar till nästa val är flera arbetsgivare långt framme. Västra Götaland har infört en snarlik variant som ska löpa flera år framöver och nyligen beslutade Region Skåne att sjösätta en AST–liknande modell nästa höst, något som Vårdförbundet lokalt länge har jobbat för.

Ett stort problem för sjuksköterskor som har specialistutbildat sig är att det inte visar sig på lönen. Ibland blir lönen till och med lägre eftersom man anses vara nybörjare inom det nya området. I Vårdförbundets AST–idé finns inget konkret krav på lönelyft eftersom lönen förhandlas individuellt. Och ingen i vår kartläggning, utöver Östergötland, har en modell som garanterar högre lön.

Vårdförbundet driver på både nationellt och lokalt för att även sjuksköterskor ska få en akademisk specialisttjänstgöring och vill att det ska regleras i lag. Pressen på politikerna att presentera lösningar på specialistbristen kommer sannolikt att öka ännu mer ju närmare valet 2014 vi kommer. Som Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro uttryckt det: ”Det parti som kan ge en trovärdig och sund bild av framtidens vård har 110 000 röster att vinna av medlemmar i Vårdförbundet. För att inte tala om hur många röster som finns att få av alla som detta ytterst handlar om: patienter och närstående.”