Handlingen utspelar sig i mitten av 40-talet. Hur fann du inspiration till boken?
— Jag har bott i Lappland och läst min mormors brev från äldre tider, som berättar om hur det var för kvinnorna då. Både Sverige och Finland fick betala dyrt för överlevnad under krigstiden. Och än i dag finns brutalitet i de svagare skikten av samhället. 


Vindöga var självlärd, och kallas för den nya tidens starka kvinna. Hade barnmorskor hög status?
— En barnmorskas närvaro kunde innebära skillnaden mellan liv och död för den födande kvinnan. Barnmorskan kände till både gammal traditionell läke­konst och moderna behandlingar. Hon fick ofta klara allting själv när ingen läkare fanns att tillgå i bygden. Det gav henne en stark position i samhället.


I likhet med Florence Nightingale kunde Vindöga förändra krigslägrets hälsosituation, genom att kräva bättre hygien och separata latrinkärl. Hade hon fler likheter med Florence, tycker du?
— Jag gillar jämförelsen! Vindöga förstod tidigt vikten av god hygien. Hon såg människan i alla, oavsett kön eller titel, och behandlade alla lika. Men hon var inte den gudfruktiga kvinna som Florence var, och hade kanske inte hennes sinne för statistik och argumentation.