— Äntligen en löneökning som märktes i plånboken, det var på tiden, säger sjuksköterskan Helen Olsson på njurmottagningen vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Här arbetar ett 70-tal sjukskötersk­or, allmänsjuksköterskor som sällan låter tala om sig eller uppmärksammas när det är dags att diskutera löner. Specialistutbildade med hög kompetens är värda mer — självklart. Unga och nyutbildade ska inte nöja sig med mindre än 24 000 — javisst. Men vem höjer rös-ten för de helt vanliga grund­utbildade sjuksköterskorna med massor av kunskap som gör sitt jobb år ut och år in?

Vid strejken 2008 hade Örebro bland de lägsta lönerna av alla landsting i Sverige. Sedan dess har landstinget satsat extra pengar på de lägst betalda och på specialistsjuksköterskor. Men förra året bestämde sig landstingspolitikerna för att göra en bredare satsning för att få upp medellönen för alla.

Tanken var att lönehöjningen skulle bli lika stor i kronor för Vårdförbundets yrkesgrupper som för läkarna. Resultatet blev 1 520 kronor mer i lön i snitt för en sjuksköterska, en löneökning på 5,9 procent.

— Flera landsting, som Örebro och Dalarna, har sagt att de vill satsa på att få upp medellönen och det verkar de också ha gjort, säger Kerstin Persson, Vårdförbundets förhandlingschef.

Hon är nöjd med att fjolårets genomsnittliga lönepåslag för Vårdförbundets medlemmar hamnade en bit över industriavtalet, det så kallade märket som sätter ribban för avtalsrörelsen, som 2012 var på 2,6 procent.

— Men det krävs mer för att komma till rätta med den värderingsförändring som våra yrkesgrupper behöver, säger hon.

Sjuksköterskorna på njurmottagningen i Örebro kan bara hålla med. Anette Strömberg tog sin examen 1986 och har arbetat inom njurmedicin i mer än 25 år. Hon trivs på arbetsplatsen och tycker om sitt arbete. Men inte är det för lönens skull som hon och hennes kolleger stannat så länge. Snittlönen för sjuksköterskorna här ligger kring 25 000 kronor i månaden.

— Det har alltid känts tryggt att veta att man har en fast anställning. Jag har nära till jobbet och det är bra att bo här när man har familj, men nackdelen är att vi inte har någon löneutveckling att tala om, säger sjuksköterskan Eva Ekström.

Sjuksköterskorna arbetar självständigt, har stort ansvar och lång erfarenhet. Kompetenser som de skulle kunna lyfta fram när det blir dags för lönesamtal. Avdelningschefen Marita Andersson berättar att lönesättningen sker på individnivå utifrån kriterier som akademiska poäng, speciella ansvarsområden, patientfokus, samarbete, ansvar och engagemang. Lönekriterierna har fastställts tillsammans med medarbetarna, som fått bestämma vad de vill bli bedömda på.

— Vi har bara så svårt för att tala om hur duktiga vi är och vad vi är värda. Vi är inte vana vid det, säger Helen Olsson och konstaterar att lönesamtalen hade kunnat fungera bättre, trots att de sker enligt regelboken.