Varför provocerar frivillig barnlöshet så många, inte minst dem som själva har barn?
— När man synliggör och lämnar plats åt erfarenheter som inte tillhör en djupt rotad norm kan det ibland upplevas som att man håller upp en spegel. Många, som annars kanske inte reflekterat runt sin situation, känner sig ifrågasatta eller börjar helt enkelt att ställa frågor till sig själv som de tycker är jobbiga.


De medverkande i antologin har olika motiv för att inte vilja ha barn. Kan du ändå se någon gemensam erfarenhet i deras berättelser?
— Framför allt i hur de bemöts av omgivningen. Det finns till och med forskning som visar att barnfria kvinnor ständigt blir ifrågasatta och ses som mer egoistiska, okvinnliga samt att de förr eller senare kommer att bli ensamma och ångra sig.


Varför medverkar inte någon man i antologin?
— Jag valde att fokusera på den kvinnliga erfarenheten eftersom den tyvärr har blivit synonym med det att vara eller vilja bli moder. Idén om kvinnan som ett kärl och en livmoder går igen genom tusen år av idéhistoria och religion såväl som i modern psykologi och populärkultur. Männen har en helt annan situation.


Du har själv ett barn, var det ett livsval som du funderade mycket över i förväg?
— Absolut. Jag fick barn väldigt sent i livet.


Vad hoppas du uppnå med boken?
— Jag önskar att de som läser, oavsett var de befinner sig i livet, med eller utan barn och oavsett om man är en han eller hon eller hen, börjar förhålla sig till och pilla på en mycket stark norm.